- Project Runeberg -  Konst-studier i Paris /
46

(1863) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

46

någon lösning. Man erfar ett oroligt, nästan pinsamt
intryck. Många stridande känslor kämpa med hvarandra
i åskådarens bröst och blifva lika litet försonade som
de skarpt kontrasterande, underliga färgerna i
målningen, hvilka ligga bredvid hvarandra mörka och liksom
vresiga, utan att den ena synes vilja hafva något med
den andra att göra. Samlingen eger det arbete, med
hvilket Delacroix första gången (1822) uppträdde, "Dante
och Virgilius öfverförande Styx", med sin dystert poetiska
stämning; dessutom finnes der det uppskakande
"Blodbadet på Scio" samt några scener från Algier, i hvilka
konstnären förträffligt återgifvit den egendomliga
Orientaliska karakteren.

Koloristerna ensamma i sin skarpa ensidighet skulle
icke hafva besegrat den klassiska skolan, om de ej
erhållit på sin sida ännu en af Frankrikes och tidens
störste målare, Paul Delaroche, som satte sin lifskraftiga
realism emot de döda modellfigurerna. Han är liksom Ary
Scheffer en poet med penseln, men af en helt annan art
än denne. Ary Scheffer är en lyriker med djup och mild
känsla. Det ligger hos honom samma slags subjektiva
inbundenhet, som vi ofvan anmärkt hos Rembrandt, men
dock utan att lugnet hvilar på brinnande passioner, som
hos denne. Delaroche är deremot en dramatiker af
samma stoff som Shakspere. Han eger förmåga som få att
framställa karakteren skarp och bestämd, att
individualisera i de finaste detaljer, att i den yttre företeelsen
framlägga äfven de dolda vecken i menniskohjertat. Så i
"Edvards söner". Huru fint äro ej här de båda bröderna
karakteriserade, — den äldre med sin förtviflade sträfvan
efter lugn, under det han anar, att något förfärligt skall
inträffa, hvarvid han bör stå som en man inför sin yngre
bror; — och dennes naiva, barnsliga rädsla, som tyckes
hafva koncentrerat hans själ i hörseln, medan ögonen
orörligt stirra emot åskådaren! Så äfven i Elisabeths död.
Alla skildringar af den stolta drottningens karakter
försvinna inför denna talande bild af det snart bortgående

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 22 09:17:01 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/konstparis/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free