- Project Runeberg -  Konstruktören : en handbok till begagnande vid maskin-beräkningar /
62-63

(1864) [MARC] Author: Franz Reuleaux With: Carl Arendt Ångström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Konstruktion af maskindelar - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CO

KS = <5

co

co

en

CJ1

CO

IN9



CO

Liiikjliji

62

Nitningars hållfasthet.

En rad af värden, som desse formler lemna för enkel och dubbel
nit-ning (n = 1 och n = 2), finnas intagna uti följande tabell. Det är lätt att
göra beräkning för nitningar med ännu flera rader (brobjelkar), hvarvid man
dock icke bör förbise, hvad som, uti §29, säges om skarfplåtnitningar.

S 28.

Tabell öfver nitningars hållfasthet.



d 1 1,5 2 2,5 3 4

« = 1 2 n=l 2 n = l 2 Mm 2 n = l 2 n=l 2 :
Y= 1,78 2,57 3,27 5,03 5,14 8,28 7,41 12,36 10,06 17,13 16,5629,12

~— 0,39 0,39 0,88 0,88 1,57 1,57 2,45 2,45 3,53 3,53 6,28 6,28
(f = 0,44 0,61 0,54 0,70 0,61 0,76 0,66 0,79 0,70 0,83 0,76 0,86

Såsom man ser, blir städse en nitfog betydligt svagare än plåten
sjelf. Försök som Fairbairn anställt med enkla och dubbla nitningar,
hafva på det fullständigaste besannat de förestående talen. I allmänhet ser
man, att tjocka nitnaglar, som stå på större afstånd från hvarandra, lemna
starkare fog, än fina och nära hvarandra stående. Vid brobjelkar och
likartade konstruktioner gör man väl, om man lägger märke till berörde
förhållanden. Vid tunga och på byggnadsämnen rika konstruktioner har man
sökt, att utjemna olikheten uti hållfasthet hos plåten och hos fogen på det

sätt, att man förfärdigat de starkast belastade nitränderna —- gånger

tjockare, än den öfriga delen af plåten; en method, som emedlertid härmed
sig ytterst stora svårigheter vid tillverkningen af plåten.

Ill

S 29.

Ångpannenitningar.

Vid nitning af ångpannor bör man, för att kunna erhålla tät fog, ej
ställa naglarne för mycket i sär; dessutom måste man vid tunnare plåt
använda proportionsvis tjockare och mera i sär ställde naglar, än vid gröfre.
Nitfogarne göras enkla och dubbla.

Rl

to
GO
lllilllil
CO
lllilllil
CO
en
lllilllil
CO
en
lllilllil
CO
illllllll
CO GA
lllilllil
CO IN»
Illllllll
CD
Illllllll

CO
C3

co

CO

os

CO

WMlilUI

Ångpannenitningar.

63

Kg. 34 är vanlig enkel nitning. Kg. 35, densamme, med böjda
plåtkanter, hvarvid de inre och de yttre ytorne af de förbundna plåtarne erhålla
enahanda riktning. Kg. 35, en enkel skarfplåtnitning, användbar vid

Fig. 34.

Fig. 35.

Fig. 36.

stående rör, eldstäder etc. Den pålagda skarfremsan bör, i afseende på
hållfastheten af förbindningen, betraktas såsom en plåtskifva och tillfölje deraf
måste nitningen, oaktadt den dubbla nitraden, anses lör enkel. Vid
brobjelkar af plåt brukar man äfven lägga en skarfplåt på båda sidorne, till
att fördela krafterna symmetriskt i förhållande till plåtens midtyta, och
så-ledds skydda nitnaglarne från snedtryck. Skarfplåtarne tagas då hvar för sig
något mer än hälften så tjocka som plåten. Eldrören till
ConwalTs-ång-pannorne erhöllo nyligen för tvärfogarne skarfplåtnitning; jsåsom skarfplåt
begagnas då till förstärkning af röret ett T-jern med utåt vänd fläns, Fig.
45, § 32.

Enligt Lemaitre är det för ångpannor vid enkel nitning
ändamålsenligt att taga:

d = 1,35 + 1,5 rf ................. (37)

a = 3,37 + 2d................... (38)

b = l,5 d....................... (39)

För vanligen förekommande dimensioner erhåller då 9 ett värde mellan
0,65 och 0,58.

Vid dubbla nitningar antager man:

aa = 6,74 + 3d................... (40)

Man finner dock ofta äfven här a1 = a = 3,37 + 2 d, hvarvid alltså
den dubbla nitningen endast förstorar tätheten, utan att höja fogens
hållfasthet. Efterföljande tabell sid. 65 är uträknad efter de gifna formlerna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:12:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/konstru/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free