Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Konstruktion af maskindelar - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
co ro
■ I:’!.
ill
co
en en
CO
ro
ca
68 Bildandet af cylindrar.
Den sednare förbindningen erfordrar en krökning af de kanter och
nitrader, som ligga vid ändarne af könen, hvilken erhålles på följande vis.
Fig. 43. Om nu:
D är pannans diameter, å det ställe som
,är apgifvet uti fig. 42,
U=n D pannans omfå¾äg på samma ställe,
B bredden af en plåt, fig. 43, mätt på
IT mellan midten af lämgd-nitradérne,
L längen af plåten mellan tvenne
tvärnitrader,
/ den sökta pilhöjden af bågen B,
så har man:
f IB BiÊLá
. . /.’––-i (41)
å
eller:
i
4 D
0,785.
L
U " L
(42)
Eæ. Vid rör, hvilkas omkrets kan bildas af en plåt, är U = B ;
Vore under sådan händelse L = 3 fot, B = 6 fot, så skulle man enligt
(42) erhålla: -j = 0,785 -^n = ||l¾> aWså f nå3ot öfver l1^ gånger plår
0,318.600 = 190,8,
„ U -B
tens tjocklek. Vid samma uppgift är D ==•—= —
och således efter (41)’:
f 1600 600 300 - P |
jBF im-3m=-ms= U7’sasomnyss-
Den nitrad, som ligger midt emot denne vid andra kanten, göres
pa-rallel med densamme.
Förstärkning af ytor. Härtill betjenar man sig vanligen af
fastni-tade Vinkeljern, fig. 44, och T-jern, fig. 45. De mått som å dessefigg.
uppgifvas, lemna ganska goda afmätningar. å betecknar tjockleken af den.
Fig 44.
h=8 +4,S#
Fig. 45.
■f
¾r
luiÜMJill.
co
ICO
co
CO
CO ICO
en cji
co
co
co
CO
ro
CO
§
c»
CO
OO
CO
CO
CO
en
Vinkeljern och stagbullar.
69
plåt för hvilken vinkel- eller T-jernet skall användas. Vid små S äro
höj-derne h relativt stora och tillåta ständigt ett godt anbringande af
nitnagel-hufvuden. Tvärsektionsformerne af T-jern äro uti praktiken underkastade
flere förändringar än vid vinkeljernen; små förändringar uti proportionerne
öfver eller under äro utan ändamål, derföre vore äfven här en
öfverenskom-melse mellan fabrikanterne om en normaltvärsektion lätt att bringa till stånd.
Till att förstärka parallela och nära hvarandra ställda plattor, tjena
46 till 48.
stagbultarne uti ne-e1.
Fig. 46.
Fig. 47.
Fig. 48.
Egg. 46 och 47 visa koppar-stagbultar efter och före nitningen,
mycket använde vid lokomotiv-eldstäder, samt för skeppsångpannor. Den
tjockare plattan S är af koppar och kan antagas tillhöra en lokomotiv-eldstad;
tjockleken ¾ af den yttre väggen brukar vara =2/3 S. Uti fig. 48 ser man
en stagbult af jern för samma ändamål, som bultarne under figg. 46 och 47.
En smidesjernshylsa, är ställd mellan plåtarna och hindrar dem från att
tryckas samman. Denna hylsa hoprullas af plåt, med öppning lemnad
utefter längden, i ändamål att vattnet skall komma i beröring med och kunna
afkyla nitbultarne.
Bildandet af kanter. Figg. 49 till 56. Vid bildandet af en kant
böjes antingen en fals på den ena plåten eller ock infogas ett vinkeljern.
Uti fig. 49 har den ena plåten en fals böjd inåt. Vid fig. 50 är falsen böjd
Fig. 49. Fig. 50. Fig. 51. Fig. 52.
utåt. Här, liksom vid figg. 54 till 56, är h den vinkelbenshöjd, som ett
till plåtens tjocklek passande vinkeljern skulle erhållit. Fig. 51 visar an.
Fig. 53. Fig. 54. Fig. 55. Fig. 56.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
