Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Konstruktion af maskindelar - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IIN3
= KS
CO
CO
CJI
1ÜÜU
CO
to
lilllllll
§
a
c
liuliiun
98
Mått å befästningskilar. Tråaxlar.
af läget utaf punkterne S och K, hvilka skola förbindas med hvarandra.
Man anbringar vidare fasta stift uti C och K, samt förer kanten C E mot
stiftet C, och kanten S’ E mot K. Punkten S’ beskrifver då från S till K
bågen af en förkortad cardioid, hvilken kroklinia är ganska lämplig för det
här afsedda ändamålet och som genom fästandet af ett blyertsstift uti <S",
kan omedelbarligen blifva tydligt uppdragen på modellbrädet.
För utkast på ett vanligt ritbräde är det ganska beqvämt att bestämma
kroklinien efter 2) eller 3) och derpå draga upp densamma medelst en
pålagd tunn staf efter 4).
§ 55.
Mått å befästningskilar.
Kilarné medelst hvilka nafven befästas vid axelhufvuden, kunna endast
construeras efter empiriska reglor. Man använder antingen blott en eller
Fig. 92.
två och flera kilar tillsammans (fig. 92) och gör medeltjockleken af desse
lika med halfva kil- eller nyckelbredden s. Denne sednare tager man:
vid en ku........... s = 2,5 .e,
vid två kilar......... s = 2. e,
vid tre eller fyra kilar ... s = 13/4 e,
livarvid här e betyder ansatshöjden-vid den, axelhufvudet närmast liggande
ändtappen. Ar axelhufvudet fribärande, så hänför man e till dettas egen
diametei.
§ 56.
Trä-axlar.
Vid vattenhjul användes ganska ofta axlar af ek eller furu, som
erhålla i genomskärning en regulier månghörning. Desse göras prismatiska
och så tjocka, som det starkast åverkade stället fordrar. Man finner
tjockleken för ek- och furu-axlar, i det man uppsöker diametern till axelhufvudet
CO
oo
lillilll
CO
-o
lilllllll
CO
en
lilllllll
CO
en
uuk
CO
lilllllll
CO CO
jiiiki
CO
ro
lilllllll
CO
lilllllll
oo CO
lilllllll
oo oa
Ülilllll
os
Tväraxlar.
99
för en lika belastad gjutjerns-axel (se §§ 45—50) och multiplicerar denne
med 1,5. Den så erhållna diametern är fullt tillräcklig, så framt ej axeln
blir försvagad på något sätt vid fästningen af armarne.
I stället för massiva axlar, kan man med stor fördel begagna ihåliga,
som laggas ihop, och till hvilka således ej så groft virke är behöfligt
(jem-för § 43). För att bestämma dimensionerna förfar man såsom nyss och
uppsöker först diametern för den massiva axeln, samt multiplicerar de
erhållna måtten med koefficienter ur formeln (56), efter att man på förhand
antagit det förhållande, som skall ega rum mellan den yttre och inre
diametern.
Ex. En vattenhjulsaxel af 800 liniers armlängd vare så belastad,
att den måste erhålla gjutjernstappar af 30 liniers tjocklek och följaktligen
40 liniers längd. Enligt g 45 är dà diametern för axelhufvudet för gjutjern:
’’■WÊÊmmWm
103 linier.
För att utföras af trä måste man då göra D’ = 1,5.103 — 155
linier. För ihålig axel af trä, om Kl = 0,7 blir ~ = 1,16; således D"
d0 d
= 1,16.155 = 180 linier ungef. Inre diametern skulle blifva 126 linier och
följaktligen tjockleken å godset i axeln 27 linier. För att icke vid
kilblock-ningar, för fästning af tapparne, skada axeln, torde dock’ vara bäst att
förstora yttre diametern, så att D" blir 200 linier. Godset blefve då 37 linier.
VIII. TORSIOKS-AXLAR.
. g .57.
Beräkningssättet för cylindriska torsions-axlar.
"Vid maskinbyggandet förstår man med torsions-axlar sådane
förkroppsligade geometriska axlar, som hafva att öfverflytta vridande kraftmomenter.
De måste derföre för detta ändamål erhålla sådane afmätningar, att de 1)
äro tillräckligt starka och att de 2) genom den åverkade kraften ej blifva
för mycket vridna. Regelrätt lida axlarne, utom åverkan i afseende på
vrid-ning, äfven sådan med afseende på böjning genom tyngden och trycket af på
dem sittande hjul och maskindelar o. s. v. Att börja med skall emedlertid
derpå ej fästas något afseende och äfvenledes blott angifvas beräkningssättet
för massiva cylindriska smides- och gjutjernsaxlar.
Om för en sådan axel:
P betecknar den vridande kraften,
R häfstångsarmen, med hvilken denne angriper,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
