Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Konstruktion af maskindelar - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CO
ro -* O co co
uuluii uiiliiii uiiiiui liiilim iiiiiim
O
CD
CJ1
iiiik
C3
.C*
CO
iklil
ro
iiiiiii
C5
ICO
CO
UÉlÉilili
co ico
co h*J
CO ICO
en en
iiiiliiiiliiiiliilliiiiiliiiiliiiiliiiiliiiiliiiilimliiiiliiiiliiiil
CO CO CO
& Ico ro
CO
g
lÜlllllltllllllllllllllllllllllii
CO
CO
CO
CO
co I co
^o len
oo
CJ1
biiiiii
104
Drifaxlar.
V
Man erhåller for:
L= 12 20 80 40 60 60 70 85 100 120 160 180 210 240 j
T • (82>
–- = 1,08 1.15 1,2 ! 1,26 1,18 1,31 1,34 1,3 7 1,40 1,4S 1,4 7 1,5 1 1,64 1,96 I
6,7 ’
e) förekomma förgreningar af axlarne, så bör man, vid
fastställandet af L, ständigt utgå från begynnelsen af ledningen. Härvid, liksom
vid hela förestående undersökning, måste naturligen med praktisk takt
anbringas enskildta afrundningar och förenklingar å de antaganden man har
att göra.
Ex. Man skall beräkna årifaxelledningen Ull en maskinfabrik,
skitserad uti fig. 93. Ångmaskinen uti A afgifver kraft åt tvenne håll; axeln
Fig. E8.
V »V...................................M–..................––––––––––––¾
=f¾
w
te
N=M I a=- (0
[n-So
_____I3t:
9j »=«
––-^U’J~ fö fOtt — %
(Mi_jyu >
JV=« [il
ti
TI B
A B (svänghjulsaxeln) gör 60 omlopp och emottager 10 hästkrafter. Till
delen B V äro, med afsattsvis af tagande behof af kraft, stora borr- och
svarf-stolar kopplade på det vis, att kraftbeloppet af 5,5 hästkrafter kan ans’es
af taga likformigt från B till C ända till 0. Axeln B D är en mellanaxel i
det han ej afgifver någon kraft, utan blott fortleder 4,5 hästkrafter till D E.
Vid axeln DE om 60 omlopp äro 1) åtskilliga likformigt fördelade maskiner
(isynnerhet svarfstolar) vidkopplade och fordra i drifkraft 3 hästkrafter, 2)
blifva uti E 1,5 hästkraft af gif ven till u tvexlings-axeln G H, om 200 omlopp,
Ii vilken vid Ii öfverleder drifkraften till en fläkt.
För delen AB är — = — = 0,166; man skulle erhålla d omkring
n 60 *
= 26 linier; denne år i öfrigt såsom svänghjulsaxel i behof af särskild
beräkning och förstärkning.
Delen B C.
Men L är (c)
= 28 linier.
150
= -£- = 0,092; efter tab. g 58 blir d= 22,3 linier
bO
= 50fot och följaktligen har man att taga d = 1,28.22,9
Drifaxlar.
105
N 45
Delen BD. — =s— = 0,075 skulle gifva d — 21 linier; mm har
dock att taga Z, = 6 + 33 — 39 fot; deraf d — ljs.21 = 26 linier.
N 3 + 1,5 n
= 0,075, såsom vid B D. Man har [.efter
Delen DE. — =
6
d), a) ock *)] T.-*W + ** + *) + uw*+n+q
4,5
= 123,66 fot
och följaktligen har man att taga d = 1,43.21 = 30 linier.
N Is
Delen GH. — = -~: = 0,0075, ger d=ll,s linier. Man har [efter
e) och a)] L = 12 + 132 + 33 + 2 — 179 fot, och följaktligen d = ljil .11,8
= 17,8 linier.
Man gör bäst uti att taga axellimerne B C och D E lika starka, för
att få samma remskifoe-cenira att passa till båda axlarne och lämpligen 29
à 30 linier uti diameter; samma diameter kan man ock gifva dt det eljest
ej vigtiga stycket EF.
8 62.
Axlar, som skola sättas i rörelse af menniskohänder.
För axlar till maskiner, som skola drifvas med menniskohänder, kan
man använda föregående formler oeh tabeller. Har man deremot att
beräkna för en dylik maskin blott en helt kort axeldel t. ex. en halstapp, som
å båda sidorna öfvergår till andra maskindelar, vid »vilken alltså
vridnings-vinkeln kan lemnas utan afseende, så betjenar man sig af formlerne (78) och
(80) äfvenledes för axlar af mindre än 95 liniers diameter och sätter
följaktligen vid smidesjern: á = 0,3 7 \PR, vid gjutjern: d== 0,4 7yJPJB.
8 63.
Sammansatta axeltvärsektioner. Trä-axlar.
Måtten å sammansatta axeltvärsektioner (cirkelring-, kora- och
stjcrn-sektioner) finner man, efter att först hafva gjort beräkning for den massiva
runda axeln (af samma ämne), alldeles på samma vis af tjockleken d å den
runda axeln, såsom det uti %§ 51 till 55 blifvit visadt för bäraxlar.
Vid bäraxlar (af ek eller furu) tager man diametern D till den uti
tvärsektions-månghörningen inskrifna cirkeln icke mindre än 2,98 gånger
tjockleken af den lika starkt åverkade gjutjerns-axeln.
För ihåliga axlar förfar man på lika sätt, som uti 8 56 är uppgiftet,
i det man från diametern på den massiva axeln härleder måtten på den ihåliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
