- Project Runeberg -  Konstruktören : en handbok till begagnande vid maskin-beräkningar /
106-107

(1864) [MARC] Author: Franz Reuleaux With: Carl Arendt Ångström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Konstruktion af maskindelar - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114
CO |l\3
Ê.

CD CD
CO
g

CJ1
o *»
CO
ro
CD



unUm
liiiilnii
iiiihiii
lllllllll

uiiiiiii
lllllllll
lllllllll
lllllllll



CD
CD

Üljll

106

Belastade torsionsaxlar.

§ 64.

Belastade torsions-axlar.

Axlar, som äro utsatta, utom för vridning, äfven för böjning, eller hvad
som är detsamma, bäraxlar, som åverkas genom vridande krafter, förekomma
ganska ofta vid maskinbyggnader. Vid deras konstruktion undersöker man
först hvilka delar, som åverkas utaf blott böjande och hvilka af blott
vridande krafter och konstruerar desse hvar för sig efter reglorne för bär- och
torsions-axlar. Sådane delar, som liktidigt äro utsatta för böjning och
vrid-ning, beräknar man i båda desse afseenden och behåller det större af de så
erhållne tvärsektions-måtten. Dervid betjenar man sig dock, i stället för
formlerne (78) och (80), af följande:

för smidesjern: d = 0,43 \PR = 36,0 1/ M

1 __ J

för gjutjern: d = 0,6 9 "¾/P R = 57,0 V

’N

m

Det förstås af sig sjelf, att behöfliga formöfvergångar och utjemningar
måste efter smak anbringas.

IX. AXELFÖRBINDNIiNGAU ELLER KOPPLINGAR.

§ 65.

Indelning af kopplingarne.

De delar, genom hvilka drifaxlar förbindas så med hvarandra, att de
kunna ömsesidigt meddela hvarandra deras vridrörelser, kallas kopplingar.
De kunna indelas uti:

1) fasta,

2) rörliga och

3) lösbara kopplingar.

Det första slaget begagnar man vanligen till att förbinda fastlägrade
och omkring en gemensam geometrisk axel sig vridande drifaxlar. Rörlige
äro sådane, som medgifva förändringar uti det ömsesidiga läget af de
hopkopplade axlarne; hit höra ibland andra 01dham’s kopplingar och Hooke’s
(PolhemV) lås eller universallänk. De lösbara kopplingarne ändtligen kunna
under gången bringas ur ingrepp, så att på detta sätt de kopplade axlarne
kunna lösgöras från hvarandra; man använder företrädesvis lösbara
tand-eller hak- och friktions- kopplingar. Här skall blott framställas
kon-struktionsreglor för de fasta kopplingarne.

ICO

CJ1

ICO

CO
CO

CO

ro

CO

§

oo

CO

CO
CO

CO

CO

en

IlIlÉliÜIMllllluh

Fasta kopplingar.

107

§ 66.

Fasta kopplingar.

Man förfärdigar kopplingar af en eller tvenne delar. Af första
slaget är den under fig. 94 framställda muffko.pplingen. Muffen omsluter
de till ett lås sammanpassade axel-ändarne.

Fig. 24.

Såsom relativ enhet tjenar här, liksom vid de följande kopplingarne,
tjockleken å af godset till hylsan, för hvilken man antager:

(?=2 + 4r.................... (83)

■o

Afmätningen å kilarne hänföres liksom vid axlarne till den kända
ansatshöjden e (se §§ 34 och 55) = 1 + 0,0 7 d. d tillhör härvid en
smidesjerns-axel. Ar axeln af gjutjern, så söker man först den motsvarande
smidesjerns-axeln för lika åverkning, bestämmer från denne S och förfarer såsom ofvan.

Fig. 95.

En tvådelad koppling är den uti fig. 95 framställde Sharp’ska
klokopplingen, som lemnar åt axeländarne ett litet spelrum. Fig. 96 visar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:12:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/konstru/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free