- Project Runeberg -  Konstruktören : en handbok till begagnande vid maskin-beräkningar /
108-109

(1864) [MARC] Author: Franz Reuleaux With: Carl Arendt Ångström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Konstruktion af maskindelar - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CO

àk

ro





C3

CO

llllllll

-o.
llllllll

O)

iiuli

CJ1

CO

ro

108

Fasta kopplingar.

en skifkoppling, som nu användes mycket vid stora fabriksverk och är
ändamålsenlig derföre, att inga framstående delar finnes (kilar, skrufvar

Fig. 96.

o. s. v.), som kunna fatta och rycka med sig en tillfälligtvis på kopplingen

d

fallande rem. Antalet skrufvar blir 2 -I——— •

Shålkopplingen, fig. 97, uppfyller samma vilkor under, man kunde
säga, fullkomligt säker förbindning af axeländarne. Uti hvarje axelända är
ett ringspår insvarfvadt, från hvilket ända ut till axeländan löpa tvenne kil-

Fig. 97.

§

II


l


spår och upptaga de tvenne med hak försedda slutkilarne. För att beqvämt
kunna hyfla in motspåret uti skålarne, insvarfvas äfven uti desse tvenne spår,
såsom punkteringen uti afbildningen längst till höger antyder. De tvenne
ringskifvorne på sidan om skrufvarne förhindra desse sednare från att fatta
tag uti en rem eller annat dylikt. Här liksom vid skif kopplingen måste
skrufvarne dragas till medelst en rörnyckel.

CO
CD

CO
GJ1

CO

CO

CO

CO

ro

CO

§

llllllll

CO
CO

CO

CO

CO
-«4

CO
CO

CO
CJ1

Tapplager.

109

X. TAPPLAGER.

S 67.

Delar af lager och åtskilliga slag af desse.

De konstruktions-delar, som äro bestämda att omedelbart uppbära
axlarne, kallas för deras lager. Ar ett tapplager fullständigt utbildadt, så
urskiljer man vid detsamma: 1) skålarne, förfärdigade af brons eller
något likartadt ämne; 2) den oftast af gjutjern af en eller tvenne delar
bestående lagerkroppen; 3) de åtskilliga nödige förbindnings-skrufvarne.
För desse delars skull, betinga de många användningssätten af tapplager en
mängd olika hufvudformer och anordningar. Först sönderfalla lagren uti:
a) lager för bärtappar eller bärlager,
h) lager för stödtappar eller stödlager.

Vid båda bör skålfogen ställas helt och hållet eller nära vinkelrätt
mot riktningen af tapptrycket. Häraf framstå, vid gifvet läge af tappen och
gifven ställning af befästningsytan emot denne, andra skiljaktigheter uti
la-gerformeme, af hvilka de vigtigaste, bestämde för cylindriska tappar,
afhand-las uti det följande.

68.

Relativ-enheten för lager-

Den enhet, som förekommer vid lagerskålar och tjenar till att
bestämma dessas tjocklek i godset, ansatsbredd och utsprång, är det redan
vid tapparne begagnade talet:

e R 1 + 0,07 d....................(84)

hvar vid d är diametern af den cylindriska tappen eller vidden af
skålöppningen. För lagerkroppen och skrufvarne, äfvensom de till lagerkroppen
af-passade delar af skålarne har man enheten:

¾ = 3,4 + 1,15 d..................(85)

Skållängderne äro vid bärlagren redan bestämde genom reglorne för
tapplängderne.

I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:12:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/konstru/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free