- Project Runeberg -  Konstruktören : en handbok till begagnande vid maskin-beräkningar /
162-163

(1864) [MARC] Author: Franz Reuleaux With: Carl Arendt Ångström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Konstruktion af maskindelar - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

162

’Bärskifvorne.

från skifvans midt, uppdrager på denne armstigningen A B, B C o. s. v.
och uppritar armkroklinien O E, såsom det uti § 102 är föreskrifvet med
afseende på den enkelt böjda armen. Derefter drager man från
kröknings-medelpunkten G (hvilken vid 8 armar, såsom här, just faller på cirkeln
ABC) Clinien G ED och gör D E = GE till krökningsradie för
fortsättningen E F af armen. Huru medelpunkterna (som ligga på C E D) till
armprofillinierna kunna bestämmas, är lätt att finna af det uti § 102
upp-gifna förfaringssättet.

Nafvetl till linskifvorne böra, vid användning af raka armar, gjutas
med fogar, fig. 154, som sedan fylles igen med plåtstycken. En rödvarm
jernring, pådrifven å hvardera ändan af nafvet, gör det hela fast hopslutet.
Dimensionerne af nafven kunna tagas liksom vid reruskifvorne, se § 103.

Ex. Linledningen uti ex. 1 § 108 erhöll skifvor af 416 liniers radie

med 4 liniers linkaliber. Efter (115)gifvavidesse4 + — • -j- —4 + 2,e =

2,è eller afrundadt 7 armar, hvilkas höjd uti hjulets midt vi enligt (116) göra:

(i 47/? \
5 -\––––––1 = 4 . 7,08 = 28,32 linier. Nafvet erhåller enligt
50 4 I
formeln (100) godstjockleken to = 3,4 + 0,3.28,32 = 12 linier, och en längd

L = 2,5 .12 = 30 ■

§U6.

Bärskifvorne.

Vid ganska stora distanser mellan kraftskifvorne och icke tillräcklig
höjd af desse öfver marken, måste linan stödjas under genom bärskifvor.
Desse erhålla alldeles lika konstruktion med kraftskifvorne och böra för
den förande delen af linan också tagas lika stora, som desse; för den
förda delen deremot böra bärskifvorne tagas mindre, så att man till radie
E0 för desse kan antaga, vid

©! = 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240 260 280 300 320
alltså s = 350 330 310 290 270 250 230 210 190 170 150 130 110 90 70 50

jÉfi n

73 76 78 80

92 95 98 102 107 111 116 122,

hvilka värden erhållas ur formeln:

Rn 25926

373,33 —

@i

(117)

och lemna, isynnerhet vid höga värden på @ls små och derföre beqväma
dimensioner på radien till bärskifvorne för den förda delen af linan.

Sammansatt linledning.

163

Det tryck Q, som linan utöfvar på bärskifvan, om linan på båda sidor
om skifvan afviker från horizontal-linien med en vinkel g>, är:

Q = 2 P sin tp ..................(118)

om P betecknar den uti linan rådande drag-kraften. Dervid är:

2h

199 = ^ VWTa*....................(119)

då A betecknar linans ..sänkning och a afståndet mellan toppen, af denne
kroklinien och bärskifvan.

Utom af""trycket -Q belästas bärskifveaxeln derjemte utaf vigten G af
skifvan. För denne har man närmande:

G = 0,062 ^80uWpré,2 (jY+ 0,02 /^ +0,00003 ^V*-]aF-(l20)

livarvid B och d böra införas uttryckte uti tum.

Ex. Skifvan ur ex. 1, § 108, hade en radie R = 41,8 tum vid en
gro/lek å linan af d — 0,4 d tum. Efter formeln (120) erhåller derföre
denna närmande en vigt
G = 0,062 (800.104 + 4,2.104* + 0,02 .1043 + 0,oooo3 .104*) 0,43
= 613,59 eller 614 «.

Der bärskifvor begagnas, lägger man om möjligt den förande delen
af linan un4er den förda, för att derigenom kunna få den mindre af de
båda skifvorne ofvanföre den större. Lagren till skifaxlarne placeras bäst
på bredvid hvarandra ställda stolpar eller pelare, så framt ej å vidstående
byggnader stödpunkter härför sjelfmant erbjuda sig.

Skulle vid en linledning kraftskifvorne komma att ligga på mycket
olika höjd, så är det ej rådligt, att använda den omedelbara och stupande
linledningen AB, figg. 155 och 156, utan man måste införa bärskifvor
TT på det vis, att en del TA eller TB af linledningen kommer uti
horizon-telt läge, hvarvid det då blir lätt, så väl att åstadkomma, som ock att, enligt
förr lemnade uppgifter, beräkna den nödiga anspännningen af linan, utan
att behöfva göra afseende på den stupande delen.

Fig. 155.

Fig. 156.

Rätt ändamålsenligt torde äfven vid flera tillfallen vara att
sammansätta en linledning utaf flera enkla, fig. 157, hvarvid tvenne bärskifvor
ersättas med en enda skifva med tvenne spår, hvilkens uppställning är



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:12:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/konstru/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free