Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Konstruktion af maskindelar - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■llllllllllllllllll
llillllll
c»
ILLiil
lo»
iilil
cn
co |ro
182
Koniska hjul.
B. Kuggformer vid koniska hjul.
S 132.
Allmänna anmärkningar om koniska hjul.
Vid koniska eller vinkelhjul ligga de tangerande relativ-cirklarne, på
normal- eller grund-koner, hvilkas spetsar ligga i skärningspunkten för
hjulens geometriska axlar. Med delningscirklar förstå vi de på
grundkoner-nernas basytor liggande, hvarandra tangerande relativ-cirklarne B(J (fig.
176). Kuggens»längd mätes på grundkonens komplementkon: B D C är
komplementkon (l_ DBA = 90°) och EG = Fil är kuggens längd;
Fig. 176.
kuggens bredd Bb, (Jc uppmätes pá grundkonens sidolinier och
tjockleken på delningscirkeln. Kuggarne äro stympade pyramider, hvilkas
spetsar ligga i A.
Om koniska hjul skola vara satshjul (jemför § 118), så måste de
utom lika stigning äfven hafva lika långa tangeringslinier (AB, fig. 176).
Då detta vilkor ofta icke kan uppfyllas,’ så äro koniska hjul af lika
stigning och kuggform oftast enkelhjul. I praktiken anses dock en skillnad i
tangeringsliniernas längd af ända till 5 procent såsom antaglig. Man kallar
för B as tärd hjul sådana, icke fullt regelrätt konstruerade hjul, som
sammanställas med ett par förut befintliga koniska hjul med samma axelvinkel.
Vid ett förut befintligt rätvinkligt koniskt hjulpar med 80 och 45 kuggar
tillåtas sålunda i praktiken bastardhjul med ända till 80 (1 + 0,05)
kuggar, så att man kan låta hjul med högst 84 eller minst 76 kuggar under
rät vinkel gå tillsammans med det hjulet, som har 45.
= — — ""» **^ «■*-* uj (S UQ CO <**+ rri m
oo>JO)uièwi\j-»öSœSjm
||lt’llh I■,ItllMlilHjIlllii.. ilillillM:! :,.1 ;!,i-,!.In!......I,!.,!,!,.!.......! I:l., . ,:L, , : 1. . ,.,. 1. ..
Hjelphjul titt koniska hjul. 183
S 133.
Hjelphjul till koniska hjuL
Fig. 17
Koniska hjul erhålla brukbara kuggformer, om man konstruerar
kuggarne på deras hjelphjul, såsom på
stjernhjul, och utlägger dessa hjelphjul
på de i komplementkonens yta
befintliga ändytorna af de koniska hjulens
kuggar. Hjelphjul till tvenne
koniska hjul med radierna R och Rt kallar
man de stjernhjul med samma stigning,
hvilka till radier r och rt hafva
kom-plementkonernas sidolinier BS>och (JS
(fig.. 177).
Om de koniska hjulens
axelvinkel a, samt kuggarnes antal $ och Sx
för dessa hjul äro gifna, så bestämmas
radien ?• samt kuggarnes antal k för
ett hjelphjul efter formlerna:
Vr*
+
R\
+
2RR1
COS.
a
b
■1 +
R
cos. a
VS2
+
«,*
+
2$Ä,
COS.
a
r
~R
A
1" Rt + Rcos.a
Om vinkeln mellan axlarne är rät så blir:
(133)
R
VR* + Æ,2
VSa + St?
(134)
Ex. Låt. ett par koniska hjul hafva 30 och 50 kuggar, samt
axel-vinkeln a = 60°, så är cos. a = ¾, och kuggarnes antal i hjelphjulet till
det koniska hjulet med 30 kuggar blifver:
_ 30 V30* + 50* + 2.30.50.0,5 30.V4900
50 + 30.0,5 65
hvarför kan tagas 32. För hjulet med 50 kuggar finnes:
= 32,3,
50 V’4900 50 . 70
kl ~ 30 + 50.0,1
55
eller nära 64. Stigningen för hjelphjulen är
enligt hvad ofvan nämndes lika med stigningen på de koniska hjulen, så att,
när denna är gifven, hjulen kunna konstrueras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
