- Project Runeberg -  Konstruktören : en handbok till begagnande vid maskin-beräkningar /
192-193

(1864) [MARC] Author: Franz Reuleaux With: Carl Arendt Ångström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Konstruktion af maskindelar - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

illlÜlljHllllllIlIlllllllll

CD

oo

en

en

llllll

CO

ro

= <5

192

Drifverkshjul. Exempel.

§ 142.

Användning af föregående tabeller på exempel.

Formlerna i föregående paragrafer äro grundade på tvenne
hufvud-omständigheter, alldeles på samma sätt som formlerna för bärtappar,
jemf. S 34. De afse å ena sidan kuggarnes hållfasthet, hvilken vid
ökad periferihastighet hos hjulen och dermed ökade stötar måste tagas allt
större och större. A andra sidan fästes i dessa formler afseende på
kuggarnes af nötning, hvilken vid det mindre hjulet i paret är större, än vid
det större och tillväxer med hvarfvens antal. Af detta skäl måste, såsom
ofvan blifvit anmärkt, kuggdimensionerna beräknas med afseende på det
mindre hjulet uti paret. Vid de på sådant sätt erhållna måttvärden,
som naturligtvis ofta böra lämpligen afrundas, är nötningen innesluten inom
lämpliga gränser. Vill man af en eller annan orsak göra hjulet smalare
eller bredare, än formlerna bestämma, så bör man endast ihågkomma, att,
enligt formeln (137), kuggen behåller oförändrad styrka, om man blott
låter dess genomskäringsarea vara oförändrad.

Så ofta det går an, gör man bäst, att vid beräkningen utgå från
kuggarnes antal; man skall alltid finna, att man på detta sätt fortast
och naturligast kommer till goda resultater. I detta afseende är att märka,
att man vid drifverks- eller transmissions-hjul bör taga icke mindre än
30 kuggar på lasthjulet och icke mindre än 20 på krafthjulet, och att
ett större antal kuggar blott gör ingripningen fullständigare. Så förekommer
vid fort sående turbiner sällan under 40, ofta ända till 60 kuggar i
lasthjulet. Vid kranhjul kan man taga kuggarnes antal så litet, som
kugg-formen tillåter. Om vid bestämd radie kuggarnes antal utfaller för litet,
så kan detsamma ökas genom att minska stigningen, då på samma gång
bredden göres större (§ 136), till följe hvaraf äfven afnötningen blir mindre.

Vid hjulpar af trä-jernhjul är det, för att minska afnötningen,
fördelaktigt, att låta trähjulet vara krafthjul; dock bör det på samma gång
ej hafva för få kuggar i jemförelse med jernhjulet.

Ex. 1. Ifrån en axel A med 40 omlopp i minuten skall medelst ett

par jernhjul en annan axel B erhålla rörelse med 60 omlopp i minuten under

öfverledning dem emellan af 20 hästkrafter. Här är för det mindre hjulet i

N 20 ’

paret — = -^-y = 0,333..., och följaktligen har man, efter tabellen uti §

140, spalten 2, radien 9, att taga stigningen t = 16 linier nära. Låter man

N 20

hjulet få 40 kuggar, så känna vi värdet af

= 0,0313.

i 40 . 16

Enligt tabellen, § 141, spalten 4, raden 6, svarar deremot i det närmaste

breddförhållandet — = 2,25, med anledning hvaraf man bör taga kugg-

bredden b = 2,25 . 16 ■
tabellen g 121, spalten

= 36 linier. Radien till delningscirkeln blir, efter
2, raden 5: R — 6,37 . 16 = 101,9 eller nära







en

co

ro

liiiii

MlÜiLU

llillllll

CO
CO

llillllll



CO

CO

CO

en

Drifverkshjul. Exempel.

193

102 linier. Lasthjulet erhöll 60 kuggar och en radie fix = 9,5-1 .16 =
152,8, afrundadt 153 linier. — Skola hjulen utföras såsom träjernhjul, «å
har man att efter (151) taga: stigningen t = 1,54 .16 = 24,64, eller 25

b , N

linier, breddförhållandet — = s/4 gånger värdet ur (149). Då -=— =

’ Jv t

20
-t-—jjy = 0,02 erhålles, enligt spalten 4, raden 4, af tabellen uti § 141,

— = 1,75; följaktligen blir hjulbredden b
nära 55 linier.

/4.1,75. 25 = 54,69 tik

Ex. 2. Stjernhjulet A, som sitter på vefaxeln till en ångmaskin,
fl;/. 180, gör 50 omlopp per minut och drifver medelst hjulet B linkorgen C.

Fig. 180.

Denne har en radie af 337’" och belastas uti omkretsen genom en å
uppfordringslinan hängande last af 3500 ¾E. Till följe af linkorgens storlek
måste man påförhand gifva hjulet B en radie af 421 linier; derjemte skall
mellan A och B ett utvexlingsförhållande af 1 : 2,5 ega rum, till följe hvaraf

’421
A skulle erhålla en radie af 3— | = 168,4 linier. Här är för det mindre

2,5

hjulet A vridnings-momentet (PR)

3500 . 337

2,5

= 471800; detsamma

erhåller efter tabellen § 140, spalten 7, raden 11, ett sticktal – = något

. 7X

öfver 6. För uppsökandet af breddförhållandet begagna vi spalten 2, g 141

Pn 471800.50 H

och hafva derför tt^?, =: -,,.<., . ~,,,r>n = \ 140,08 och följaktligen efter

1000

168,4 .1000

raden 7, § 141, — = 2,5. Detta gifver en kuggbredd b — 2,5 ■ 6. n= 47

linier. Antalet kuggar på hjulet A blir nu §t —

2.R

2.R 2.168,4

6

13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:12:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/konstru/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free