Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Konstruktion af maskindelar - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206 Rektangulär häfstångsarm.
Befinner sig häfstången på en axel, som har en större eller mindre
diameter än D, så bestämmer man först den ideella axel-diametern och
och förfar med denne efter formeln (162). Likaså förfar man, om nafvet
är af gjutjern och axeln af smidesjern eller tvärtom. Former för
gjutjerns-naf visa de ofvanstående figurerna 201—203.
Ex. Skall den i ff 151 beräknade häfstången konstrueras af smidesjern
X
och taga vi — = 2,5 så blir efter (162) w = 0,43 . 44,4 = 18,85 linier,
X = 2,5 . 18,85 = 46,6 linier. Samma dimensioner skulle nafvet få, om
det skulle sitta på en gjutjerns-axel i stället får pä en smidesjerns-axel.
Bärnafvet eller det naf, som endast belastar axeln med afseende på
böjning, förekommer endast vid sammansatta häfstänger, hvarom se g 169.
S 154.
Häfstångs-armar med rektangulär tvärsektion.
A. Af smidesjern. Om, vid en häfstång med sidotapp, h
betecknar armens höjd och b dess bredd vid nafvets midt, så antager man ett
visst förhållande dem emellan = —r- och gör sedan:
b
4–fR................■
En häfstång med dubbeltapp kan vid lika tryck erhålla svagare
dimensioner, emedan den icke, såsom sidotapps-häfstången, utom böjning
äfven är utsatt för vridning. Efter antagande af ett värde på -t- har man
Öl
r b d.
h 1 \V k R
Gaffel- eller bulttappen reducerar man till en lika stark
dubbeltapp och räknar sedan efter formeln (164).
Armens dimensioner förminskas från axeln utåt enligt uppgifterna
i tabellen g 10, M VII, till a/3 af h och b, om förhållandet mellan
tvärsektionens höjd och bredd öfverallt bibehålles lika, men enligt § 10, M
III, ända till 11= i höjdriktningen, om b blir oförändrad.
CO
CO
en
CJI
iiiii
CO
Üill
ro
Hill’"
—| ^
illllllll lllllllll
CO
CO
CO
CO
CO
CO
CO
Rehtangulär-häfstångs-arm.
207
Merändels är det vid vanliga häfstänger beqvämt att på förhand
antaga ett visst värde på armhöjden. Man gör sedan vid
sido-tapps-häf stan ger
d h h
(165)
och vid häfstänger med dubbeltapp:
d9
1,57
R
T
(166)
B. Af gjutjern. Så väl vid den korsformiga, som vid den T-formiga;
tvärsektionen hos armen, figg. 201 och 202, kan förstärkningen vid
beräkningen förbises. Bestämmer man på förhand ett visst värde på —, så blir
vid häfstänger med sidotappar:
h_
~~d
l’25Vl7
och vid dylika med dubbeltappar:
m
X
1,45 1/ —-
it.
(167)
(168)
Antager man åter ett visst värde på armens höjd h, så bör man gifva
b ett dubbelt så stort värde, som det man ur formlerna 165 och 166 erhåller
för armar af smidesjern.
Armens dimensioner förminskas utåt såsom ofvan angifves. Angående
den. I-forraiga tvärsektionen, så se längre fram § 159. Följande tabeller,
som äro beräknade efter de ofvan framställda formlerna, gälla för alla
måttsystem er. De äro något utförliga emedan häfstången, såsom
förekommande under de vigtiga formerna af vef och balans, väl förtjenar att i
detalj behandlas. Man hade väl äfven kunnat gifva tabellerna en mera
sammandragen form, men då hade mera öfning fordrats, för att med
säkerhet kunna begagna dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
