Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Konstruktion af maskindelar - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
Vefaxlar.
Fig. 213.
il ,
f—T" *i
\ i ;
£i^h^S|’
......—-*
+ i
Man konstruerar på grund af trycket på P och afstånden a mellan
axeltapparnes och vefvens midtelplaner en hjelp-axel (se §§ 45 och 46)
med armlängderna al och a". Om denna axels tappar, som i vår figur
blifva lika, få diametrarne d0’, d0", samt längderna l0’, /0", och
axelhuf-vudets diameter blifver d’, så tjenar den sistnämnda såsom diameter för
veftappen och l0’ och l0" blifva de minsta antagliga längderna för
axeltapparne.
Ex. Vid den i fig. 213 framställda vef axeln är antaget att den
vridande kraften omvexlande in- eller afledes vid axelns båda ändar och att
a’ och a" äro lika stora. I detta fall blifva båda hälfterna af axeln Uka
m
starka samt hjelpaxelns båda tappdiametrar lika och (§ 36) d0 = d
så att om d = 20 linier, är d0 = 0,7 . 20 = 14 linier, samt l0 = 1,5 d0
21 linier. Nu är a = 140 linier; detta gifver, enligt formeln (fil),
ef
= d0y~^j-
= 14 . 2,37 = 33 linier. Veftappens (vefhalsens)
längd blir 1,5 d = 1,5 . 20 = 30 linier.
Vid vefaxlar med flera vefslängar blifva undersökningarne mera
invecklade, men kunna dock på lika sätt behandlas, om man använder
hjelp-axlar med flera bärpunkter, tillika med det förfarande, som framställdes vid
motvefven. Intressanta exempel lemna lokomotiv-vefaxlarne.
§
,l,l,i
CO
CO
lllllllll
CO
oo
lllllllll
CO
imlmil
CO
en
niilii
CO
len
Excenter-skifvor.
219
§ 166.
Excentriska skifvor.
Om vid en vef med armlängden B, samt axeldiametern D, tappens
diameter dl > D + 2 R, så kan axeln stickas genom tappen och denne
får då namn af en excentrisk skifva. Några enklare konstruktioner af
sådana visa följande figurer. Bäst är under vanliga förhållanden, med
afseende på ringens anbringande, den form, som visas i fig. 216, emedan
ringens båda lister bilda, en slags pljereservoir, som förträffligt bibehåller
smörjan åt skifvàn och sålunda skyddar densamma för nötning.
Fig. 214.
Skifvans bredd eller tapplängden tager man lika med längden
af den smidesjerns-sidotapp, som motsvarar trycket; af dennes ansatshöjd e
beräknar man ansatshöjden för skifvan efter:
a = 1,5 e = 1,5 + */100 l..........(173),
till hvilket tal de öfriga dimensionerna mestadels hänföras.
På axlar med vefslängar eller andra framstående delar kunna
excenter-skifvorna ofta icke anbringas, om de äro konstruerade såsom ofvan är
angif-vet; man förfärdigar dem då af två delar, som man sammanfogar med
skrufvar. Skall en excentersskifva endast obetydligt framspringa öfver axeln,
så lägger man dess naf (icke inuti utan) bredvid den egentliga vefskifvan,
då man utan hinder kan gifva nafvet dess erforderliga godsstyrka 3,5 a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
