Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det konstitutionella styrelsesättet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fri diskussion mena vi då rätten för var och en att fritt
framställa sina egna meningar och fritt söka vederlägga
andras samt att i sistberörda avseende vara oförhindrad
att begagna alla de vapen som stå till buds utan att
kränka de nödvändiga lagbestämmelser, som skydda
varje medborgare från smädelse o. s. v. Däremot
synes det oss nära nog strida mot den fria diskussionens
begrepp, i fall man skulle för vissa däri deltagande
förutsätta ett större och kraftigare skydd än för andra. I fall
således en person som deltager i en diskussion av ett
allmänt ämne anses böra vara skyddad icke blott mot
smädelse, vilket var och en bör vara, utan även mot
kritik, särskilt kritik av skarpare beskaffenhet, då synes
diskussionen upphöra att vara fri. Och upphör den att vara
fri, lärer dess nytta vara ganska ringa.
Under de närmast flydda dagarna har man
kunnat göra vissa iakttagelser av intresse just i nu berörda
hänseende. För det första har man här och där mött
uttryck av ogillande över borggårdstalet den 6 februari,
om vilka man icke kunnat undgå att säga sig: men dessa
ogillande uttryck äro dock knappast lämpliga. Har man
närmare analyserat saken, torde man dock ofta ha
funnit, att uttrycken i och för sig icke skulle framkallat
en skugga av tvekan, i fall de rört en vanlig medborgares
tal. Och man har då förstått, att orsaken till ens eget
spontana ogillande måste vara den, att man för en
suverän förutsätter ett skydd långt starkare än det som
man medger andra. Man vill helt naturligt åt honom skapa
ett värn långt mera effektivt än lagens stadganden. Icke
blott mot smädelse, nej mot alltför oförblommerad
kritik, särskilt den som använder ironiens och satirens
vapen, ville man gärna se monarken skonad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
