- Project Runeberg -  Det konstitutionella styrelsesättet /
28

(1914) [MARC] Author: Karl Staaff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det konstitutionella styrelsesättet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

prästeståndet förkastat. Även i senare tid har ordets
borttagande föreslagits utan påföljd. Men någon i
praktiskt avseende betänkligare innebörd har man knappast
tillagt detsamma. 1883 års konstitutionsutskott, som
avstyrker ändring, medgiver, att ett grundlagsstadgande
angående konungens makt att styra riket i närvarande tid
antagligen kommit att i andra ordalag uttryckas, men
finner erfarenheten hava ådagalagt, att lagstiftarens mening
angående rätta betydelsen av detta stadgande icke varit
underkastat någon till våda för landet ledande misstydning.

Beträffande de anförda grundlagsbestämmelserna är
det tillräckligt att säga, att de uppenbarligen avse att
klargöra, dels att statsråden icke äga någon rätt att
såsom under frihetstiden votera i regeringsärenden (de
deltaga icke i beslutet, de råda blott), dels att statsråden
icke äga att på sidan om konungen i statsrådet fatta
självständiga beslut. Frihetstidens former, då konung
och råd voro ett slags samfält beslutande kollegium äro
uteslutna. Ministerstyrelse i modärn mening är även
utesluten.

Men vad har detta att göra med frågan om den
inverkan statsrådets mening kan öva på monarken? Om
statsrådet i den eller den frågan är fast i sin
uppfattning, om det är så fast att det hellre avgår än det vill
medverka till ett beslut som är motsatt dess råd, om
monarken inför denna fasthet eftergiver sin enskilda
mening, skulle detta vara ett grundlagsbrott av statsrådet?
Och om förhållandet skulle återkomma gång efter annan,
blir det mera grundlagsbrott för det? Om i det ena
eller andra fallet monarken skulle se sig om efter
möjligheten att förvärva nya rådgivare men icke finna sådan
möjlighet och därför eftergiver sin enskilda mening, blir detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:13:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/konstyr/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free