- Project Runeberg -  Konung Oscar i Ryssland eller det olycksbringande famntaget /
47

(1878) [MARC] Author: August Theodor Paban - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Oscar i Ryssland eller det olycksbringande famntaget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förloppet, och denne någon, som var — — — hvem tror
ni väl? — — ingen annan än vår ryska löjtnant!...
mottog nu den fallande helt varligt i sina utbredda armar.

»Kör! ... kör genast!!» ropade en sträng röst ur
wursten. Och flinkt bar det af.

Min kamrat och jag, som stodo tätt bakom löjtnanten,
fingo nu, till vår ytterliga häpnad, höra honom utbrista i
samma exklamation som vid händelsen med den der
vatten-attrapen i parken: »Gud i himlen, det är ju hon!»

Man föreställe sig, under hvilken besynnerlig
sinnesrörelse vi åhörde detta utrop och strax derpå i den
afsvimnade igenkände fru Aurora — — —stein. Huru
förklara denna envisa ödets nyck, som för andra gången
inom några timmar bragte vår löjtnant i snart sagdt
uppenbar nödvändighet att bistå, ja, rädda denna färtjusande
qvinna, hvilken, enligt all sannolikhet, hade på hans
hjerta gjort ett djupt intryck! ... Dock skall läsaren snart
blifva i tillfälle att inse, det häri snarare låg en Guds
skickelse, än en blind slump.

Alla tre hjelptes vi nu åt, att på gräsmarken strax
inom de närmaste träden vackert nedlägga den sjuka,
hvilkens sanslöshet ännu fortfor. »Hur’ skola vi få litet
vatten att bestänka hennes ansigte med? ... sade löjtnanten i
ömt bekymrad ton. — »Sådant skall jag strax anskaffa! ...»
svarade jag; ty jag bär alltid på mig ett läder-glas då
jag beger mig åt landet.» — Ock dermed skyndade jag
till närmaste dam, för att upphemta en liten vattenportion
som väl ej kunde duga att dricka, men var rent nog till
ifrågavarande ändamål. Under tiden höll min kamrat
ögonen ständigt fästade på den plats, der notarien hade
blifvit undanträngd från sin fru men förgäfves; han
syntes ej till. Vid min återkomst användes vattnet, till sista
droppan; jag hemtade mer, men våra bemödanden förblefvo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:13:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/konungosc/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free