Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Koppornas historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
människominne har Frankrike icke lidit ett sådant
nederlag, som det vilket kopporna i år (1577)
åstadkommit. Alla av sjukdomen angripna dogo,
läkarnas konst var vanmäktig.»
Av allt att döma voro koppornas härjningar
vid denna tid lika svåra som i senare tider, om
vilka vi ha noggrannare underrättelser. Den ringa
betydelse man fäste vid ett människoliv samt de
talrika andra sjukdomar, mot vilka man stod
hjälplös, och den därpå beroende korta livslängden vid
denna tid gjorde likväl att man ej fäste sig allt för
mycket vid koppornas härjningar.
Den ohyggligaste förödelsen utförde likväl
kopporna vid denna tid i den nya världen. År
1517 bröt epidemien ut i San Domingo och gick
därifrån över till Kuba. Guvernören därstädes sände
ut en militärisk expedition under Narvaez mot Cortez
i Mexiko. Bland dess trupper funnos åtskilliga
negrer, som förde koppsmittan över till Mexiko, där
farsoten på kort tid bortryckte 3 1/2 miljoner
människor. De av skräck slagna indianerna flydde åt alla
håll och kanter och utbredde död och fördärv bland
urbefolkningen. Denna, som aldrig förut varit
utsatt för koppsmittan, visade sig liksom andra förut
därav oberörda folk alldeles särskilt mottaglig därför
och befolkningens styrka bröts hastigt ned. Man säger
därför med rätt att det icke var de spanska
erövrarnas svärd och hänsynslösa framfart, som kuvade
Amerika, utan fastmer den gräsliga farsoten. Då
denna en gång fått fast fot på Amerikas fastland,
bröt den åter fram vid förnyade epidemier, varvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
