Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Variolationen och vaccinationens upptäckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Europa. På grund av den ringa dödligheten av
koppympade (av honom uppskattad till % procent)
jämförd med den stora dödligheten i smittkoppor
räknade han ut att, om ympningen införts i
Frankrike, så skulle där under de trettio senaste åren
(före 1754) ej mindre än en miljon människoliv ha
skonats. De la Condamines kraftiga inlägg gjorde
kanske mindre verkan i Frankrike, än i det därmed
nära förbundna Lothringen.
Även på de nordiska länderna hade denna
rörelse stort inflytande. I Sverige intresserade sig den
berömde professorn i Uppsala Rosén för ympningen
och genomdrev att en ung läkare David Schulz
fick offentligt uppdrag att i England 1754 studera
ympningsmetoden. Han fann densamma därstädes
använd med synnerlig framgång. Provinsialläkaren
Haartman i Åbo företog den första variolationen i
det dåvarande svenska riket, 1754; särskilt utövade
han den nya metoden inom professorsfamiljerna i
Åbo och han övertalade också åtskilliga andra
provinsialläkare och präster i Finland att utföra
koppympningar. Den första ympningen i det egentliga
Sverige verkställdes 17.56 av professor Aurivillius i
Uppsala. Stor entusiasm väckte det att den
framstående naturforskaren friherre Carl De Geers hustru
lät ympa sina barn, varöver, en medalj slogs. Strax
därefter ympade den store Rosén sina båda döttrar
med den Olyckliga utgång att de båda avledo.
Berättelsen härom vållade, som Linné omtalar, svårt
avbräck i den nya rörelsen. Emellertid utvecklade
Gatti i Italien (1760) och Sutton och Dimsdale i
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
