Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Variolationen och vaccinationens upptäckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
överföras till människor. För övrigt har man på senare
tider genom försök funnit att den kan överflyttas
till de flesta djurarter, som blivit i detta avseende
undersökta, såsom getter, hästar, får, kaniner och
apor. Herdar och dejor, som mjölkade kor med
kokoppor, blevo ofta smittade med sådana, om
de hade rispor på händerna. På det smittade stället
slogo sedermera små blåsor eller blemmor upp, som
längre fram torkade och gåvo en sårskorpa som
slutligen föll bort. Kokopporna förhöllo sig i mångt
och mycket så som äkta smittkoppor, men de visade
sig icke medföra någon fara, endast ett lindrigt
illamående hos den smittade. Kopporna uppträdde ej
heller på andra ställen på kroppen än sådana,
vanligen fingrarna, som direkt kommit i beröring med
kojuvrets koppor. Någon gång träffade man dem
även på andra lemmar än fingrarna. Man lyckades
då vanligen fastställa att smittan genom handen blivit
överförd till det ställe, vanligen i ansiktet, där
ko-kopporna sedan slagit ut. Likaså kunde smittan ej
överföras från en person till en annan på annat sätt
än från en koppblåsa på den ena personen till ett
hudlöst ställe på den andra personen.
Det märkligaste var emellertid, att de som haft
kokoppor befunnos vara (i hög grad) befriade från
de äkta koppornas hemsökelse, alldeles så som de
vilka haft äkta koppor. Då de stora härjande
koppepidemierna rasade, kunde detta förhållande ej undgå
den boskapsskötande befolkningens uppmärksamhet.
Vi finna också kunskap därom runt om på jorden före
Jenners tid. Alexander v. Humboldt fann, då han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
