Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I några fall äro de organismer, hvilka färga
hafsytan, icke diatomaceer, utan andra kiselafsöndrande
organismer. Den utmärkte amerikanske geologen
Dana fann uti Stilla Oceanen vattnet på stora
sträckor grumligt af en fritt kringsimmande liten
hafssvamp (Sphaarozoum orientale), bildande
genomskinliga slemkulor, tätt besatta af vackert greniga
kiselnålar.
Af det sagda synes, att hafven äro rikligen
befolkade af kiselafsöndrande organismer. Sannolikt
lefva de icke på de största djupen, men deras skal
eller skelettartade delar kunna sjunka ned från ytan
och man återfinner dem i sjelfva verket i
Globigerina-slammet. Det är i dessa kiseldelar vi hafva att söka
efter flintans ursprung. Flintan är icke en
sammanbakad massa af dessa skal eller kiselnålar, utan den
måste hafva bildat sig derigenom, att den kiselsyra,
af hvilken dessa skal bestå, blifvit bragt i löslig form
samt derefter ånyo utfäld. Huru detta tillgått, är
i närvarande stund omöjligt att från kemisk
ståndpunkt förklara, men att kiselsyran varit löst, framgår
deraf att man ofta uti kritan finner till flinta
omvandlade skal efter djur, eller petrifikat, hvilka omöjligt
kunnat ursprungligen hafva bestått af annat än
kolsyrad kalk. Särdeles vanliga äro skal efter sjöborrar
(echiniter), tvåskaliga snäckor o. d., helt och hållet
bestående af flinta, oaktadt icke den minsta detalj i
skelettets bygnad undergått någon förändring, och
likväl har hvarje kalkpartikel, hvaraf skalet
ursprungligen bestått, blifvit utbytt emot kiselsyra, något som
icke kunnat ske, så vida icke kiselsyran befunnits i
upplöst tillstånd. Denna omvandling påminner mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
