- Project Runeberg -  Koranen : muhammedanernas bibel /
8

(1889) [MARC] [MARC] Author: Herman Almkvist - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Muhammed och hans läras uppkomst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tro och kult hade han inhämtat rätt mycken kännedom
genom umgänge med judar från Jatrîb. Däremot är det
alldeles säkert att, om han också kunde läsa och skrifva
arabiska, hvilket knappast är troligt, så kunde han dock
icke läsa vare sig judiska eller kristna skrifter, på de
språk, hebräiska, aramäiska och grekiska, på hvilka dessa
funnos. Och någon öfversättning af sådana skrifter på
arabiska kunde så mycket mindre finnas, som det icke torde
hafva funnits någon arabisk bok i egentlig mening före
koranen.

Den betydande judiska insatsen i Muhammeds lära
härleder sig således uteslutande från samtal och umgänge
med judar och de renare religiösa begrepp, han därigenom
mottog. Men den egentliga drifkraften till den nya
vändningen i hans lif uppkom dock hos honom själf på det sätt,
att han under sina ensliga betraktelser småningom kom till
den fulla öfvertygelsen, att han blifvit af Gud utkorad till
hans sändebud och profet. Och om man med samtidens
största kännare af semiternas folk, seder och språk anser,
att det för de semitiska folken och i synnerhet hebreerna
egendomliga profetkallet icke var någon spådomskonst, ingen
öfvernaturlig gåfva att förutsäga tillkommande ting, utan
bestod däri, att själen genom träget umgänge med Gud i
andakt och bön småningom fyldes af en stor religiös idé,
och slutligen kände sig så gripen däraf, att han
oemotståndligt drefs att framställa denna idé för människorna
såsom en åt dem från Gud själf meddelad frälsningssanning,
så var Muhammed otvifvelaktigt en sådan profetiskt anlagd
natur. Öfvertygelsen att Gud är en, att alla andra gudar
äro idel fåfänglighet, och att deras dyrkan framkallar Guds
vrede och fruktansvärda straff, denna genom undervisning
och egna betraktelser vunna öfvertygelse grep honom i ett
gifvet ögonblick med profetisk kraft. Från denna stund
måste han egna sitt återstående lif åt den nya trons
förkunnande för människorna, för att rädda dem från hälvetets
eld och omvända dem till den enda, sanna Gudens dyrkan.

Han var sålunda ingen bedragare i vanlig mening,
men å andra sidan kan han icke i andlig höghet på något
sätt jämföras med Gamla testamentets stora profeter, en
Joel, Jeremja, eller Jesaja. Det var från början något
sjukligt i hans upprörda själstillstånd, och denna sjuklighet,
som yttrade sig i epileptiska anfall, gaf honom den första

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 23 02:21:20 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/koranen/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free