- Project Runeberg -  Koranen : muhammedanernas bibel /
25

(1889) [MARC] [MARC] Author: Herman Almkvist - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Utdrag ur koranen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Bismi-llâhi-r-raḥmâni-r-raḥîm!

El-ḥámdu lillâhi rábbi-l-ʿalamîn * er-raḥmâni-r-rahîm * mâliki
jáumi-d-dîn * Ijjâka náʿbudu wa-ijjâka nastaʿin * I´hdina-ṣ-ṣirâṭa-1-
mustaḳîm * ṣirâṭa-l-ladîna anʿámta ʿaláihim * ṛáiri-l-maṛḍûbi ʿaláihim
walâ-ḍ-ḍallîn.

I Guds, den barmhertige Förbarmarens namn![1]

Lof vare Gud, världarnes Herre, 2. den barmhertige förbarmaren,
3. domedagens konung! 4. Dig dyrka vi och Dig anropa vi om hjälp.
5. Led oss den rätta vägen, 6. deras väg, hvilka Du nåd bevisat, 7.
icke deras, som Du vredgas uppå, och icke deras, som vilse gå!

Sûr. 2, v. 39 ff. Förkläden icke sanningen med det falska,
så att I döljen sanningen, ehuru I kännen henne! Förrätten bönen,
gifven almosan och böjen knä med de knäböjande! Kunnen I väl
befalla människorna fromhet och glömma eder själfva, ehuru I läsen
Skriften? Hafven I då intet förstånd? Anropen Gud om hjälp i
tålamod och bön; det är svårt, i sanning, men icke för de ödmjuka, som
tro, att de en gång skola möta sin Herre och återvända till Honom.

Sûr. 2, v. 158, ff. Eder Gud är en ende Gud, det gifves
ingen annan Gud än Han, den barmhertige förbarmaren. Sannerligen,
i himlarnes och jordens skapelse, i växlingen af dag och natt, i skeppet,
som far på hafvet med allt som är till nytta för människorna, i det
vatten som Gud nedsänder från himlen och hvarmed Han gifver lif åt
den utdöda jorden, där Han utspridt djur af alla slag, i vindarnes
rörelser, i molnen, som tvingas att tjäna mellan himmel och jord — i
sanning, däri finnas tecken för dem som äga förstånd. Det gifves
människor, som skaffat sig likar åt Gud och älska dessa så som de
älska Gud[2], men de som tro, älska Gud mer än allt annat.


[1] På detta högtidliga sätt börjas icke allenast hvarje kapitel i
koranen, utan alla arabiska böcker och skrifter af hvad slag de än må
vara. Man kan redan häraf se hvilket utomordentligt inflytande koranen
utöfvat öfver hela den ofantligt stora arabiska literaturen, och om man
till jämförelse tänker sig, att hela vår literatur, det vill säga alla
svenska böcker, tidskrifter, flygblad och dylikt, skulle börja med det
hos oss närmast motsvarande: "I Guds, Fadrens, Sonens och den Helige
Andes namn!", så får hela den muhammedanska literaturen genom
denna rent yttre omständighet ett visst pietistiskt tycke.
[2] Riktat emot de kristna, hvilka antagit tvänne "likar till Gud",
nämligen Jesus och [enligt Muhammeds för hans tid lätt förklarliga
villfarelse] Maria.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 23 02:21:20 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/koranen/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free