Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som de föregående. Det är bara tanken hos honom, som är
rörlig.
Men till gengäld hör han, att det gamla åkdonet verkligen
kommer närmare. Hela tiden knakar det i trävirket och
knarrar i seldoningen och gnisslar i de osmorda hjulen och
låter så skröpligt, att han börjar frukta, att det ska falla i stycken, innan det hinner fram dit, där han ligger.
Det rör sig otroligt långsamt, och otålig, som han har blivit av att ligga ensam och hjälplös, tycker han, att det
går åt mer tid, innan det hinner fram, än det verkligen gör.
Och vad det kan vara för ett åkdon, som kommer körande in i kyrkplanteringen mitt i nyårsnatten, kan han inte reda ut för sig. Kusken är kanske full, när han tar sådana vägar.
Han kommer inte att få någon hjälp av honom.
"Det är gnisslandet, som gör dig missmodig, David", tänker han. "Kärran har inte tagit av neråt en annan allé, som du ligger och inbillar dig, utan den kommer rätt emot dig."
Åkdonet kan inte vara mer än ett par steg från honom nu, men det är det förskräckliga gnisslet, som han inte har
kunnat motstå, som har gjort honom modlös. "Du har otur i
kväll, David", tänker han. "Du ska få se, att det är en ny
olycka, som närmar sig. Det är någon tung vält, som kommer
och kör över dig, eller något annat i den vägen."
I nästa ögonblick får mannen se vad det är, som han har
legat och väntat på, och fastän det ingalunda är någon vält,
som kommer för att krossa honom, håller det i alla fall på
att skrämma honom från vettet.
Han kan inte röra sina ögon mer än något annat i sin kropp och kan därför bara se det, som är mittframför honom. Som nu det gnisslande åkdonet kommer från sidan, så framträder det stycke för stycke. Det första, som visar sig för honom, är ett gammalt hästhuvud med grånad lugg och blint på det ögat, som är vänt åt honom. Sedan kommer framdelen av en häst, som inte har mer än en kort stump kvar av det ena benet och bär seldon, som är lagade med snörstumpar och björkvidjor och prydda med smutsiga garntofsar. Så syns hela den eländiga hästen, hela den eländiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
