Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och jag stod honom emot? Men det är sant!" lugnar han sig.
"Han måste ju tala, som han är utklädd till."
— Tror du inte, att jag vet, David, börjar körkarlen på nytt, med en röst, som skälver av rörelse, att det är mitt
fel, att du har kommit till ett sådant slut som detta? Om du inte hade råkat ut för mig, så skulle du alltjämt ha fört
ett stilla och hederligt liv. Du och din hustru skulle ha
arbetat er fram till välstånd. Ni var unga och duktiga båda
två, ingenting skulle ha hindrat er. Var viss därom, David,
inte en dag har gått under detta oändliga år, utan att jag i
ångest har tänkt på att jag lockade dig bort från ditt
arbetsamma levnadssätt och lärde dig mina egna onda vanor!
Ack, fortsätter han och far med handen över vännens ansikte, jag fruktar, att du har farit vilse ännu värre, än jag vet om! Hur har annars dessa förfärliga tecken kunnat bli inristade omkring dina ögon och din mun?
David Holms goda lynne börjar förbytas i otålighet. "Låt
det vara nog nu med det här skämtet, Georges!" tänker han.
"Gå nu efter någon, som kan hjälpa dig att lyfta mig opp i
din kärra, och kör mig till lasarettet så fort du kan!"
— Jag förstår, att du vet vad jag har haft för syssla i år, David, säger körkarlen, och att du vet vad det är för en kärra och häst, som har fraktat mig hit. Jag behöver nog
inte heller säga dig vem det är, som efter mig ska fatta om
lien och hålla tömmarna. Men, David, kom ihåg, att det inte
är jag, som har bestämt dig för detta öde! Under hela det
förfärliga år, som väntar dig, tänk inte en enda gång, att
jag har min frihet, så att jag hade kunnat undvika att råka
dig i natt! Var du viss, att jag skulle ha gjort allt, för att du inte skulle ha behövt gå igenom detsamma som jag, om
det hade varit möjligt!
"Kanske att Georges verkligen har blivit tokig", tänker
David Holm. "Han borde väl annars förstå, att det gäller
liv och död för mig och att det inte går an att dröja på
det här sättet."
I detsamma som han tänker detta, ser körkarlen på honom
oändligt vemodigt.
— Du behöver inte oroa dig för att du inte blir förd till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
