- Project Runeberg -  Körkarlen /
31

(1912) [MARC] Author: Selma Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

var, som följde efter honom. Till slut hade han blivit smått
skrämd och gått in i en bondgård för att slippa ifrån
oväsendet. När han sedan kom ut igen, hade allt varit tyst.

— Det var den enda gång, som jag har sett dig under detta år, fortsätter körkarlen. Jag gjorde allt, vad jag kunde,
för att du skulle få se mig, men jag var inte i stånd att
komma dig närmare, än att du hörde gnisslet. Du gick som
en blind vid sidan av mig.

"Det är sant, det där, att jag hörde gnisslet", tänker David
Holm. "Men vad vill han bevisa med det? Vill han jag ska tro, att det var han, som körde efter mig på vägen? Jag kan ju ha talat om historien för någon, som har berättat den för Georges i sin ordning."

Körkarlen böjer sig framöver honom och säger i en ton, som om han skulle tala ett sjukt barn till rätta:

— Det tjänar ingenting till, att du strider emot, David. Det är inte att begära, att du ska förstå vad som har hänt
dig själv, men du vet mer än väl, att jag, som nu talar med
dig, inte är en levande. Du har hört redan förut, att jag är
död, men du vill inte erkänna det. Och om du än inte har
hört det, så har du ju sett mig komma åkande i den där kärran. I den kärran, David, färdas ingen levande.

Han visar bort till det usla åkdonet, som står kvar mitt i allén.

— Se inte bara på kärran, David! Se också på träden, som står bortom den!

David Holm följer hans uppmaning, och nu för första gången måste han medge, att här står han inför något, som han inte kan förklara. Han ser träden på andra sidan allén tvärsigenom den gamla kärran.

— Du har hört min röst många gånger, säger körkarlen. Det kan inte vara möjligt, att du inte märker, att jag talar
annorlunda än förr.

David Holm får lov att ge honom rätt. Georges har alltid
haft en vacker röst, och det har denna körkarlen också, men
det är i alla fall ett annat slags tal. Det låter tunt och
klingande och är inte lätt att höra. Det var samma spelman,
som spelade, men han hade fått ett annat instrument.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:14:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/korkarlen/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free