- Project Runeberg -  Körkarlen /
55

(1912) [MARC] Author: Selma Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nu hade hon hört, att hennes man hade varit sedd i staden
och att slumsystrarna kände honom, och hon hade kommit
upp för att få veta av oss hur han hade det.

Om Gustavsson hade varit närvarande då och hört och sett
syster Edit, skulle Gustavsson aldrig ha kunnat glömma det.
När kvinnan först kom till oss och talade om vem hon var,
bleknade hon och såg ut, som om hon hade fått en sorg till
döds, men hon återhämtade sig snart, och det kom ett uttryck i hennes ögon, som var överjordiskt. Det syntes, att
hon hade övervunnit sig själv och ingenting begärde för
egen del av något, som hörde denna världen till. Och till
hans hustru talade hon med en sådan ljuvlighet, skulle jag
ha velat säga, att hon rörde henne till tårar. Hon sa henne
inte ett förebrående ord, men ändå förmådde hon henne att
ångra, att hon hade övergivit sin man. Jag tror, att hon kom
kvinnan att anse sig själv som ett under av hårdhet. Och än
mer, Gustavsson, syster Edit förstod att väcka opp hos henne
den gamla kärleken, ungdomskärleken, som hon hade känt för sin man, då de först gifte sig. Hon lockade hustrun att
berätta om hurudan han hade varit första tiden av äktenskapet, och hon kom henne att längta efter mannen.
Gustavsson ska inte tro, att hon dolde hurudan han nu var, men hon ingav den andra en lika stark åstundan att få upprätta David Holm, som den hon själv kände.

Körkarlen borta vid dörren har under detta tal åter böjt
sig fram och betraktat den fångne, men denna gång reser han sig upp utan att säga något. Det samlar sig omkring hans forne kamrat något mörkt och ohyggligt, som han inte tycks kunna uthärda. Han rätar upp sig mot väggen och drar hättan djupt ner över ögonen för att slippa se honom.

— Säkert fanns det redan hos hustrun en grodd av samvetskval, därför att hon hade lämnat sin man till hans egen dålighet och ondska, fortsätter slumsystern. Och medan hon nu talade med syster Edit, tog allt detta ny växt hos henne. Denna första gång var det dock inte fråga om att hon borde låta mannen veta var hon fanns, utan det blev beslutat under andra långa samtal. Och jag vill inte säga, Gustavsson, att syster Edit övertalade henne, inte heller att hon ingav henne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:14:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/korkarlen/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free