Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sidor. Ingen brandsoldat har vågat sig så långt in i eld och
rök, som den här hästen har gått utan att skygga.
— Ni tycker om att göra er lustig över en gammal människa, körkarl, sade gumman.
— Jag har ibland haft ärende opp på de högsta berg, där
det inte fanns banad stig, fortfor körkarlen, men hästen har
klättrat oppför fjällväggar och vågat sig fram över avgrunder, och kärran har hållit, fastän marken på sina ställen inte har varit annat än en bred ström av stenblock. Jag har farit över träsk, där det inte fanns så stadig tuva, att den kunde bära ett barn, och snö, som har legat i manshöga drivor, har inte kunnat hejda mig, så att jag tycker inte, att jag kan klaga på mina don.
— Ja, om det är så, som ni säger, så undrar jag inte på
att ni är nöjd, sade gumman och höll med honom. Ni är väl själv en riktig storkarl, ni, som har ett så präktigt
åkrede.
— Jag är den starke, som har makten över människors barn, svarade körkarlen, och hans röst blev fulltonig och
allvarlig. Jag betvingar dem, vare sig de bor i höga salar
eller i eländiga källarhålor. Jag ger friheten åt slavarna,
och jag rycker ner kungarna från deras troner. Det finns
ingen borg så mäktig, att inte jag bestiger dess mur. Det
finns ingen kunskap så djup, att den kan sätta en damm
för min framfärd. Jag slår de trygga, bäst de solar sig i
lycka, och jag skänker arv och egendom åt de elända, som
har försmäktat i fattigdom.
— Var det inte det jag trodde, sade gumman skrattande, att jag hade råkat ihop med storfolk! Men eftersom du är så mäktig och har ett så präktigt åkdon, så kanske du också
kunde låta mig åka en bit? Jag ämnade mig till en av mina döttrar på nyårsafton, men jag har råkat vilse, och jag tror, att jag får gå på landsvägen hela natten, om du inte vill hjälpa mig.
— Nej, det ska ni inte be mig om, sade körkarlen. Ni går allt bättre på landsvägen, än ni åker i min kärra.
— Ja, det kan jag ge dig rätt i, sade gumman. Jag tror nog, att din häst skulle stupa, om den finge mig att dra på.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
