Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och låtsa, att du redan är död. Då går björnen bort för att
gräva en grop, som han kan lägga dig i, och under tiden
kan du komma undan." — Mannen blev röd i ansiktet vid dessa ord. "Jaså, du trodde, att jag skulle gå och gräva gropen, där jag skulle stoppa ner dig?" sa han. — "Det var bara dumt av mig", sa barnet, "för jag kan i alla fall inte springa min väg. Jag har ont i höften, så att jag inte kan gå."
Den sjuka fången tyckes alldeles utom sig av förvåning.
— Kanske inte Holm vill, att jag ska berätta mer? frågar
körkarlen.
— Jo, jag tycker om att höra det, jag tycker om att bli
påmind om just det där. Men jag kan bara inte förstå — — —
— Å, det är inte så märkvärdigt heller, vet Holm. Det fanns en landstrykare, som hette Georges; honom har väl Holm hört talas om någon gång? Han fick höra historien på en av sina vandringar, och han har fört den vidare, så att den har kommit ända fram till cellfängelset.
Det uppstår en liten tystnad efter detta, men snart frågar
den sjuke med sin svaga röst:
— Hur gick det sedan med den där karlen och det där
barnet?
— Jo, det gick så, att karlen bad om mat än en gång. "Det händer väl ibland, att det kommer fattigt folk in i stugan här och ber om mat?" sa han. — "Ja, det händer visst, det", sa barnet. — "Och mor brukar kanske också ge dem något?" — "Jo, om hon har något hemma, så ger hon dem." — "Ser du", sa karlen, "det är inte något annat, som det är fråga om nu heller. Det är bara en fattig, som har kommit in till dig och ber om mat. Säg mig var det finns något att äta, så ska jag inte ta mer, än att jag blir mätt!" — Barnet såg på honom med en lustig, småförståndig min. "Mor tänkte på denna rymmaren, som lär löpa omkring i skogen, och hon ställde allt undan maten och låste skåpen." — "Men du såg väl var hon la nyckeln, så att du kan tala om det för mig? Annars blir jag tvungen att bryta mig in."
— "Det är nog inte så lätt", sa barnet. "Vi har duktiga
lås för våra skåp."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
