- Project Runeberg -  Körkarlen /
90

(1912) [MARC] Author: Selma Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Karlen gick runt hela stugan och sökte efter nycklarna.
Han letade både på spiskransen och i bordslådan, men kunde
ingenting finna. Barnet hade under tiden satt sig opp i
sängen och tittat ut genom fönstret. "Här kommer folk på
vägen: mor och en hel mängd andra", sa det. — Rymmaren
stod i ett enda språng borta vid dörren. "Om ni springer
ut, kommer ni rätt i gapet på dem", sa barnet. "Det vore
bättre, att ni gömde er i vårt skåp." — Karlen dröjde vid
dörren. "Det kan väl så vara, men jag har ju ingen nyckel
till skåpet." — "Men det har jag!" sa barnet och sträckte
fram en hand, som höll en stor nyckel.

Rymmaren tog nyckeln och sprang bort till skåpet. "Kasta
nu hit nyckeln!" ropade barnet, när han öppnade
skåpdörren, "och dra igen dörren inifrån!" Han lydde, och i
nästa ögonblick stod han där innestängd.

Det var nog så, att hjärtat klappade i bröstet på den
karlen, då han stod och lyssnade efter sina förföljare. Han
hörde, att dörren slogs opp till det yttre rummet, och att en
mängd folk kom in. En kvinnoröst skrek högt och gällt:
"Har det varit någon här?" — "Ja", sa barnet. "Det kom
in en karl, så snart som ni, mor, var gången." — "Herregud,
herregud!" sa kvinnan och jämrade sig. "Det var detta de
sa, att de hade sett honom komma ner ur skogen och gå
in här!"

Rymmaren svor i tankarna över barnet, som förrådde
honom. Den klipska ungen hade fångat honom som i en
råttfälla. Han började skjuta på dörren för att rusa ut med full
fart och kanske bryta sig igenom. Då hörde han, att någon
frågade vart rymmaren nu hade tagit vägen. — "Nu är han
inte mer kvar i den här stugan", sa den klara barnrösten.
"Han blev rädd, då han fick se, att ni kom."

"Har han ingenting tagit?" frågade modern. — "Nej, han
ville ha mat, men jag hade ingen att ge honom." — "Och
inte gjorde han dig någonting heller?" — "Mig kittlade han
under näsan med ett halmstrå", sa barnet, och rymmaren
hörde hur det skrattade. — "Nej, gjorde han det?" sa
modern och skrattade, hon med, efter all ångesten.

"Vi ska väl inte stå här längre och gapa oppåt väggarna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:04:49 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/korkarlen/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free