Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Du begär orimliga ting, David. Vad har jag för makt över de levande människorna?
Men David Holm låter inte avskräcka sig, utan han kastar sig ner på knä framför körkarlen.
— Tänk på att du har varit min vän och kamrat förr i världen, och låt inte det här ske! Låt inte detta gå över mig! Låt inte de fattiga oskyldiga stackarna dö!
Han ser upp på Georges för att få ett svar, men denne skakar endast nekande på huvudet.
— Jag ska göra allt, vad jag kan, för dig, Georges. Jag sa nej, då du befallde mig att bli körkarl efter dig, men jag tar emot tjänsten med glädje, bara jag slipper att gå igenom detta. De är så små, båda två, och jag stod just nu
och önskade, att jag levde och finge göra folk av dem. Och
hon, hon är ju förvirrad i natt. Hon vet inte vad hon gör.
Ha barmhärtighet med henne, Georges!
När körkarlen alltjämt står orörlig och obeveklig, vänder
han sig en smula ifrån honom.
— Jag är så ensam, så ensam, säger han. Jag vet inte vart jag ska vända mig. Jag vet inte om jag ska be till Gud eller Kristus. Jag är en nykommen i denna världen. Vem är
det, som har makten? Vem kan säga mig vart jag ska gå med min bön?
O, jag fattig, syndig människa, jag ber till den, som är herre över liv och död. Jag är ingen, som det passar för
att träda fram och be. Jag har visst brutit emot alla dina bud och pålagor. Men låt mig gå in i det yttersta mörkret! Låt ingenting bli kvar av mig! Gör vad du vill med mig, bara
dessa tre blir skonade!
Han tystnar och lyssnar efter svar. Men han hör ingenting
annat än hustrun, som talar för sig själv.
— Nu har det smält och kokat, nu behöver det bara stå och svalna en stund.
Då böjer sig Georges ner till honom. Hans kapuschong är tillbakakastad, och hans ansikte upplyses av ett leende.
— David, säger han, om du menar allvar, så finns det kanske ännu en utväg att rädda dem. Du själv, David, måste låta din hustru veta, att hon inte behöver vara rädd för dig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
