Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - “Af barns och spenabarns mun hafver du fullkomnat lofvet”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
08
Jesus säkert skulie komma, och då skulle lilla E. få
kronan af honom. Om morgnarna plägade hon helsa sin
syster på följande sätt: “Herrens frid vare med dig på alla
dina vägar, syster H!”
När lilla E. såg sina bröder kifvas sinsemellan eller
voro ledsna på hvarandra, plägade hon säga: “Jesus
gråter öfver eder, och han gråter bitterliga, bitterliga.” En
dag gjorde hon sig en docka, klädde sedan sig sjelf och
gjorde min af att ämna sig bort. Modren frågade: “hvart
skall du gå, min lilla E.?” Hon svarade: “till snälle
Jesus”; tog så sin docka på armen, modren öppnade dör
ren och bad henne helsa snälle Jesus, alla heliga englar
och alla himmelens saliga innevånare. Då smålog lilla
E. och sade: “Jag skail vänta tills mamma och pappa och
alla gå med.” En dag blef hennes broder F. sjuk, lilla E.
satte sig med en bok i handen och sjöng: “snälle Jesus,
om bror F. dör, får han komma hem till dig, om bror F-.
dör, får han komma hem til! dig; snälle Jesus, när lilla E.
dör, får hon komma hem till dig, när lilla E. dör, får hon
komma hem till dig.”
Hennes bönepall var en liten flat sten strax utmed
huset; vid denna låg hon på knä många gånger om dagen,
försänkt i det mest innerliga och barnaförtroliga samtal
med sin Frälsare, hela halftimmar hvarje gång. Modren
- stod ofta djupt rörd och höll sin hand öfver den lillas
hufvud, för att skydda detsamma från de brännheta solstrå”
larne. “Ack,” tänkte hon, “om jag vore så Jesusälskande
som du !”
- På morgonen af hennes sista lefnadsdag, vid fyratiden,
tyckte hon sig se en engel vid sin säng, som visade henne
den härlighetskrona, efter hvilken hon så ifrigt längtat.
Men någonting stod i vägen för henne, hon ropade till sin
syster: “H., låt mig se på kronan, låt mig se på kronan!”
Sedan hopknäppte hon sina händer och bad den lilla
barnabönen: ’“Gud, som hafver barnen kär, se till mig,som
liten är, hvart min verld och lycka vänder, det står allt i
—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
