- Project Runeberg -  Korsbaneret : Kristlig kalender / för 1880 /
89

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

89

I det yttre förkofrades och stadfästades församlingen
alltmer. De skulder, som funnos från
kyrkobyggnads-tiden, började afbetalas, allt syntes så fredligt och lugnt.
Men en stor pröfning förestod församlingen. Den af henne
allt mer och mer älskade och värderade pastor Svensson
kände, att hans krafter började svigta. Under några år



hade han lidit af giktanfall på hjertat och andra ömtåliga

platser.”” Så kom året 1873. Under sommaren tog pastor
Svensson nåägra veckors ledighet, för att försöka en
brunnskur. Men ehuru han kände sig förbättrad genom
densamma, var han snart svagare än förut genom att alltför snart
hafva återtagit arbetet i församlingen. Hösten var slut,
och vintern stod för dörren, och det blef en mörk vinter.
Den 20 Dec. hemförlofvades Pastor Jonas Svensson i
blomman af sin ålder. Den som skrifver detta, stod vid hans
bädd i sjelfva dödsminuten och förgäter alidrig den
himmelska frid, som uppfylde dödskammaren, när anden
flyttade hem. Ack, den som fått följa med, följa med till det
eviga hemmet! Vi taga oss friheten att anföra hvad den

Aflidnes förtrogne och högt värderade vän och broder Prof.

Hasseiqvist om Pastor Svenssons frånfälle berättar i
tidningen Augustana. Han säger:

«Den besynnerliga sjukdom i hjertat, som den
hädangångne i långa tider haft att dragas med var blifven så

: wanlig så väl för den sjuke som för hans närmaste och
vän
ner, att man ej så mycket fruktade för dess anfall, huru

- svåra de än voro. Dock kunde man väl ana, att dessa
an
fall, som allt oftare återkommo och gjorde den sjukelånga
stunder känslolös, skulle så småningom afgnaga
lifstråden. Till detta lidande sällade sig af en besynnerlig
an
- Jedning på det alldra sista en svår nervfeber, hvilken dock

tycktes gifva med sig, ehuru de gamla svåra anfallen
fortforo. Anletsfärgen och rösten återfingo likväl sin
naturliga beskaffenhet, och man hoppades på hans tillfrisknande.
Den sjuke umgicks dock med andra tankar. I början af
sin sista sjukdom skref han i sängen ett bref till sin son,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Aug 31 11:37:41 2019 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/korsbaner/1880/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free