Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska evangeliska lutherska församlingen i Andover och dess historia, med fyra plancher, af A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-_,.
4“’**.,
91
-som i Söndags, kan jag ej annat än betrakta som en
syn
nerlig Herrens nådebevisning. Närjäg nu tänker på de
dyra bröderna i Kristo och i embetet, isynnerhet dig och
andra, med hvilka jag varit så mycket tillsammans i
arbetet, i striden och äfven i vederqvickelsen, och på vår kyrka.
härute, så skulle jag gerna vilja vara tillsammans med
eder ännu en tid i arbetet och striden och vederqvickelsen,.
om Herren så vill; men vill Herren ej så, så är det min
innerligaste lust att få gå till hvila och vara hemma när
Herranom. Hvad Herren vill göra, vet jag och har en förviss-:
ning derom; men min helsas beskaffenhet, äfven om den
- för tillfället är något bättre, tyckes dock båda slut. Jag
vill vara i Herrans hand, verka så mycket och länge han
gifver krafter och tid dertill och sedan falla i Hans armar.”
”Tredje Söndagen i Advent, den sista hvilodagen han fick.
tillbringa i tiden, kunde han ej komma i kyrkan, men som
han var van att predika, kunde han ej gerna underlåta det.
oeh dikterade fördenskull en kort predikan, den han
visseriigen icke ämnade för offentligheten, men som dock är
— värd att läsas, icke blott såsom hans sista, utan för sitt
klara och rena innehålls skull. Samma tankar uttala sig’
deri, som ligga antydda i hans afskedsspråk. Den lilla.
predikan är i mina händer och skall i nästa n :r af
Augu
stana intagas. Långt före så väl som under den sista
sjuk
domen sjöng han ofta vissa psalmer och verser, såsom
uttryck af hvad som föregick inom honom; ps. 487 och 480: ’
och äfven 3:dje versen af221 voro honom synnerligen kära;
de sjöngos ock vid begrafningen. Natten emellan den 19
oeh 20 December infann sig värk i ryggen, hvilken man
:sökte motverka med ingnidning af någon medicin;
kloc
kan omkring 2 på morgonen begynte värken på nytt, men
när nu ingnidningen ånyo begyntes, hördes ett rosslande:
ljud uppåt halsen och den sjuke befann sig nu i
dödsdalen. Kl. 4 och 35 var allt tyst och förbi.” Det tycktes dock,.
som den döende egde medvetande intill slutet, hvilket
blicken understundom tillkännagaf. Den insomnade fick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
