Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska evangeliska lutherska församlingen i Andover och dess historia, med fyra plancher, af A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
ej blott hans Ande, utan försoningsblodet, ty de äro så
renade, att intet besmitteligt är hos dem. ’“Tvagne i Lammets
blod.” ’“Derför äro de inför Guds stol,” såsom det straxt
derpå läses; och annorstädes: de vunno för Lammets blods
skull, och de lofsjunga derför Gudi och Lammet. I den
skaran stå nu de dyre vänner, hvilkas minne vi i dag begå.
De fingo också genomgå den stora bedröfvelsen. Detveta
de särskildt, som hafva kännedom om deras inre
erfarenheter. ”Talaren har hört Svensson tala om sin väckelsetid,
om den stora nöd, hvari han då var. Svensson var ock
redskapet att för den som blef hans maka göra
hjertenöden känd. Vid korsets fot knöto dessa vänner bekantskap,
de fingo tillhopa fröjda sig åt nåd en, men sedan ock lida
tillhopa.
Svensson hade svåra själslidanden af tvifvel och
anfäktningar, såsom han för förtroliga vänner omtalat.
Sammanledes ied han mycket i det inre i sammanhang med
den lekamliga sjukdomen. Här sannades ock
bokstafligen det ordet: ’’der en lem lider lida de andra lemmarne
med.” Efter dagens mödor fick han ofta vaka vid hennes
bädd, och på veckor klödde han ej af sig och gick till
sängs, utan hvilade på sin hårda soffa. Detta itrots af sitt
eget mångåriga lidande. Hans krampanfall börjades
tidigt; redan i Sverige var han angripen deraf; talaren
kallades på den tiden en gång till honom, då han ännu icke
kände honom, och fann honom i ett tillstånd, att han
hvarken kunde röra hand eller fot!
Huru förunderligt Herren ändå uppehöll honom;
under allt lidande och bedröfvelse var han alltjemt vid
glädtigt lynne. Hon kunde icke så bära lidandet, erfor dock
derunder sötma, men undergifvenhet bevisade hon under
de åtta åren af sin sjukdom. Sina bedröfvelser såsom
lärare kände dock Svensson svårare än allt annat, t. ex. när
han tänkte på sin församling, när han fick lida
försmädelser och gensägelser af dem, för hvilka han låg i bön. I
- detta hans lidande tog hon full del. Församlingen låg
X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
