Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Predikan på 19:de Söndagen efter Trinitatis, hållen af J. Svensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
fets bitterhet från lidandet och det i stället är blott ett
tuktans ris, som föres af en kärleksrik Faders hand, då är det
möjligt att med godt mod kunna iida.
Ändtligen slutas vandringen; men vid dess slut
måste du gå igenom dödens mörka dal, och döden är ingenting
att leka med. När döden kommer, då behöfves
sannerligen ett godt mod. Huru fräck och djerf verlden än må
vara, så bleknar den dock när döden kommer. Så länge
verlden och skrymtaren se döden på afstånd, så kunna de
väl skryta af sin frimodighet; men när döden kommer
ansigte mot ansigte med verlden, då blir der bäfvan och
ängslan. Intet naturligt mod förslår i dödens stund.
Döden är syndens lön, så säger Skriften; och åter: Det gör din
vrede, att vi så förgås, och din grymhet, att vi så hasteligen
hädan måste. Det, att Guds vrede ligger i döden; att det
icke stannar med den lekamliga döden, utan bär af till
evig död, det gör döden till en förskräckelsens konung.
Äfven för Guds barn kan döden ofta se rätt mörk ut och
äfven de troende hafva väl att hålla en strid med den
yttersta fienden; och det slutliga profvetär nog härdare än
alla andra prof. Men har du genom Jesum fått syndernas
förlåtelse, så är syndens lön borttagen, då är Guds vrede
från döden afvänd, och derför består det goda modet
Jesus gifver äfven mot döden; och ju mer detta mod förut
blifvit luttradt i anfäktningens smältedegel, så att slagget
blifvit väl utrensadt, desto mer skall det i döden bevisa
sin herrlighet, så att du triumferande får utropa: Du död,
hvar är din udd? Du helvete, hvar är din seger? Gudi
vare tack som oss segern gifvit hafver genom vår Herra J
esum Kristum. Jesus gör vanligen så, att han före dödens
annalkande låter sina trogna utstå hårda anfäktningar,;
han gör så utaf kärlek till dem; ty han vet väl huru dö-’
den smakar; derför vill han på förhand luttra sina barn,
så att de i döden icke skola lida skeppsbrott; men då han
sålunda förut fått luttra dem, låter han den sista stunden
blifva en fridsstund och låter dem få fara i fröjd. Har
JeI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
