Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosackerna. Berättelse från Kaukasien - XVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kosackerna
103
—• Jag sa åt Ulitka häromdan, att jag tänker skicka bönemän,
sade modern. Hon upptog det väl.
Lukasjka såg stum på modern.
—’ Hör du, mor, vinet måste väl i väg. Det behövs en häst.
—• När tiden är inne, skickar jag av’et. Jag håller på och gör
tunnorna i ordning, svarade modern, som tydligen inte ville att
sonen skulle lägga sig i de husliga affärerna. Då du går, återtog
hon, så tag påsen som står i förstun. Det är förning till
kordongen åt dig, jag har lånat ihop det. Eller skall jag lägga det i
sadelpåsen?
—- Ja, det blir bra, sade Lukasjka. Och om Girej-khan skulle
komma över från andra sidan, så skicka honom till kordongen,
för nu blir jag inte ledig på länge. Det är något jag vill tala med
honom om.
Han började göra sig i ordning.
—• Ja, det skall jag, Lukasjka. Säg, satt ni hos Jamka och
rumlade hela tiden? undrade gumman. När jag steg upp på
natten för att titta till krittren, tyckte jag alldeles att jag hörde
dig sjunga.
Lukasjka svarade inte. Han gick ut i förstugan, kastade påsen
över ryggen, drog upp blusen under livremmen, tog bössan och
blev stående på tröskeln.
—- Adjö, mor, sade han och drog till dörren efter sig. Skicka
en kagge med Nazarka, jag har lovat pojkarna. Han tittar in.
—- Kristus skydde dig, Lukasjka, Gud vare med dig! Vin
skall jag skicka —• ur nya tunnan, svarade gumman och gick fram
till staketet. Hör du . . . tillade hon och lutade sig över staketet.
Kosacken stannade.
—- Du har svirat om, det har du, men ungdom skall väl ha
roligt. Och lyckan har du haft med dig, Gud vare tack för det.
Men akta dig, gossen min, där borta, där får du inte . . . Och
för all del, ställ dig väl med befälet annars kommer du ingen vart.
Och jag skall sälja vin och lägga av pengar till en häst, och hustru
skall jag skaffa dig.
—- Det är bra, det är bra, svarade sonen med mulnad uppsyn.
Den dövstumma skrek för att ådra sig hans uppmärksamhet.
Hon pekade på huvudet och händerna, det betydde: ett rakat
huvud, en tjetjents. Sedan rynkade hon ögonbrynen och låtsade
att hon siktade med en bössa, gav till ett skri och började
små-sjunga och vagga med huvudet. Hon ville säga att Lukasjka
skulle skjuta än en tjetjents.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
