Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En markörs berättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kosackerna
193
Han tvättade händerna och gick att äta middag. Den andre
stod kvar vid biljarden med sin kö och stötte bollarna hit och dit.
Det är ju så i vårt yrke att ju ohövligare man är mot en ny
gäst, dess bättre. Jag började samla ihop bollarna. Han blev
röd i ansiktet.
Skulle det gå an att få spela mer?
— Det förstås, sade jag, biljarden står ju här för att det skall
spelas på’n.
Jag tittade inte på honom och gav mig till att ställa in köerna.
— Vill du spela ett parti med mig?
■— Om herm vill så, sa jag.
Jag plockade ut bollarna.
— Skall vi spela om krypunder?
■— Vad menas med det? sa han.
— Jo, sade jag, ni ger mig en halv rubel, och jag kryper
under biljarden.
Det hade han tydligen aldrig varit med om, och han skrattade.
— Låt gå, sa han.
■— Uppgjort. Men hur mycket får jag i förväg?
■— Spelar du sämre än jag då? tyckte han.
■— Det är klart, sa jag, det finns väl inte många spelare, som
går upp mot er.
Vi började spela. Han trodde sannerligen att han var en
mästare, men han gjorde stötar så det var ett elände; och den
polske panen satt där och sa i ett kör:
— Jo, det var en boll! Jo, det var en stöt!
Men hurdan? Uslaste man kan tänka sig, och ingen beräkning
alls hade han. Nå, som bruket är förlorade jag första spelet.
Jag kröp och stånkade.
Oliver och polske panen upp från stolama och till att dunka
med köerna.
— Utmärkt! En gång till! En gång till!
Det skulle de säga! Särskilt panen skulle väl för femtio kopek
ha krupit inte bara under biljarden utan under en hel bro. Men
han skrek värst:
■— Utmärkt! Ännu har han inte borstat av allt dammet.
Alla känner väl till Pjetrusjka, markören, honom tar man
inte där man sätter honom.
Men det förstås att jag inte röjde mig; jag förlorade andra
partiet också.
— Mot er kommer jag ingen vart, sa jag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
