- Project Runeberg -  Kosackerna : berättelser /
200

(1944) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En markörs berättelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

200

IiEO TOLSTOJ

■— Det är längesen herrn spelade med mig, sa Jag.

Vi började spela. När Jag hade vunnit av honom fem rubel,
sa jag: — Vill herrn vi skall spela om kvitt?

Han teg. Nu kallade han mig inte dumbom längre. Och så
började vi spela: om kvitt och om kvitt igen. Åttio rubel vann
jag av honom. Vad hände? Han började spela med mig varenda
dag. Han brukade vänta tills lokalen blev tom, han skämdes
förstås att spela med en markör i andras närvaro. En gång blev
han het, han hade redan förlorat sextio rubel.

— Skall vi spela kvitt eller dubbelt? sa han.

— Gärna, sa jag.

Jag vann.

— Hundratjugu mot hundratjugu?

— Gärna, sa jag.

Återigen vann jag.

— Tvåhundrafyrtio mot tvåhundrafyrtio?

— År inte det bra mycket? sa jag.

Han teg. Vi började spela. Återigen blev partiet mitt.

— Fyrahundraåttio mot fyrahundraåttio?

— Inte vill jag gå illa åt herrn. Får jag hundra rubel, är jag
alldeles nöjd.

Så han röt! Han som var så stillsam av sig.

— Jag kastar dig på dörren, sa han. Antingen spelar du eller
spelar du inte.

Nå, jag såg att ingenting var att göra.

— Trehundraåttio då, sa jag.

Jag tänkte förstås förlora.

Jag gav honom fyrtio i förväg. Han hade femtiotvå och jag
trettiosex. Han började med konststötar och markerade åttio
poäng, min boll låg i vall.

Jag gjorde en stöt så att en boll skulle hoppa över. Men inte,
det blev en dubble och bollen gick i fickan. Återigen hade jag
vunnit.

— Hör på, Pjotr, sade han (han kallade mig aldrig Pjetrusjka),
jag kan inte ge dig alltsammans nu genast, men om två månader
kan jag betala åtminstone tretusen.

Han hade blivit alldeles röd och rösten darrade.

— Det blir nog bra med det, herrn, sa jag.

Och jag ställde undan kön. Han gick av och an, av och an,
och svetten rann om honom.

— Pjotr, sa han, är du med på kvitt eller dubbelt?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:15:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kosacker/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free