Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fred med Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grefve Gobineau, en skarpsynt människokännare, som på
1870-talet var Frankrikes sändebud i Stockholm, sade sig ha gjort den
iakttagelsen, att endast medelmåttorna betyda något i Sverge.
Nu är undermålingarnes tid kommen. Vreden har efterlrädt
småklokheten. Apan sitter i, otämd af grannlåten.
Då en senator med domaretjenst i första kammaren mot svensk
lag öppet skymfar Norge och förklarar, att Sverge, om det kniper, bör
med vapenmakt betvinga norrmännen, så hälsas denna galenskap med
jubel af den höga församlingen.
Fånen är ju öfver oss, vildt rullande ögonen, med mordvapnet i
högsta hugg.
Man hånade eller brydde sig icke om fredspolitiker, som manade
folket att se upp med den s. k. fosterländska rörelsen, försvarsinfluensan.
Man gjorde orätt på orätt, och nu skall våldet triumfera.
När I bort tala, har er mun varit sluten; när I åtminstone med
röstsedeln bort hindra förödande beslut, hafven I tvärtom bidragit därtill.
Ansvaret drabbar eder och förbannelsen edra barn.
Adjö!
— Nu var han riktigt i tagen, yttrade en i sällskapet.
— Men han är nog inte så tokig ändå, tyckte en annan.
— Jag för min del, sade landtmannachefen, har aldrig tyckt, att
hans åsikter äro oriktiga. Vi borde nog ha varit lite modigare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
