Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fred med Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfverheten, fullgör sin tvungna vapenöfningsplikt, fast med det orubbliga
samvetsbeslutet att icke låta sig tvinga att begå något människomord.
Den unge mannen svarade, att han inte ändamålslöst ville göra
sig märkvärdig.
— Låt vara, genmälde fadern, att din protestskrift genast kastades
i papperskorgen. En bevittnad afskrift kunde dock vara bra att ha på
fickan, när allvarets stund är inne. Vid vägran att bruka ditt vapen blir
du i krigstid dömd till döden och genast afrättad. Men hade din skrift
framlagts inför krigsrätten, skulle din vägran icke kunna anses hvarken
som trots eller feghet och följaktligen icke ens enligt krigets barbariska
kodex kunna tjena som motiv för en dödsdom.
— Kunde så vara, medgaf sonen, men icke uträttar man något,
tillade han, genom att ensam intaga en undantagsställning.
— Nå, hur ämnar du göra, om du kommenderas att gå med i
ett anfallskrig mot Norge?
— Jag marscherar enligt order, men siktar icke på någon, och
undviker att göra något slags skada. Om jag dödas af en svensk eller
norsk kula, kan ju vara alldeles likgiltigt. Jag har gjort hvad jag kunnat.
— Men detta skulle stämplas som förräderi. Vore inte en öppen
och djärf vägran bättre?
— Andra må döma hvad de vilja — jag har följt order så långt
det varit mig möjligt. Om jag handlade mot mitt samvete, skulle jag
känna mig som förrädare. För att stå väl med dem, jag kunde bero
af, skulle jag ljuga och hyckla. Det gör jag inte. Du har lärt mig
sanning, far — att vara sann mot mig själf och mot min nästa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
