Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tarfliga drägt och de tårar, hvilka obehindradt strömmade
ned för kinderna.
Vid denna upptäckt sagtade jag mina steg for att få
min nyfikenhet tillfredsställd. Denna gång måste jag
bekänna att nålar och nyfikenhet, vis-à-vis en flickas
tårar, stucko lika mycket. Den ängslan, som jag såg
afmålad hos den stackars flickan, hvilken jag kunde
anse vara ungefär sexton år, gaf mig anledning att
fråga henne, om hon vid fallet skadat sig eller
hvarföre hon grät.
Jag har sönderslagit en droppflaska snyftade flickan,
min stackars syster ligger sjuk och hon hade behöft
medikamenterne så väl.
Goda flicka gråt icke, sade jag, hys förtroende för
mig, låt mig förebygga denna olycka, vi skola dela
den gemensamt. Dervid praktiserade jag några
silfverrubler i flickans förklädsficka och aflägsnade mig
derefter med hastiga steg.
Uppkommen på min kammare ångrade jag nästan
min frikostighet, som helt och hållet uttömt min börs:
dock tänkte jag helt frimodigt: vedergällning följer
alltid på såväl ondt som godt, och lugnad deraf
somnade jag godt in.
Vid uppvaknandet var min första tanke den lilla
betryckta, som måhända redan tidigt förlorat sin mor
eller eljest blifvit förföljd af ödets hårda slag.
Mången dag förflöt, den ena ej olik den andra, då
jag en morgon, återkommen från ett sjukbesök, ser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
