Note: This work was first published in 1973, less than 70 years ago. Hans-Eric Hellberg died in 2016, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Okay, Jonnie, sa Jonnie till Jonnie. Nu har du fått det serverat. Ensam med Sigbritt. Ni är i ett tält. Det är mörkt. Hon är rädd. Hon behöver dej. Gör nånting.
Han talade tyst inom sig. Högt sa han ingenting. Han harklade sig bara, för att få bort en mygga som förirrat sig ner bland tonsillerna.
Sigbritt flyttade sig lite närmare honom.
Gör nånting, Jonnie. Här är din chans. Ditt livs chans.
Jonnie satt orörlig. Han schasade efter mygg, men gjorde för övrigt ingenting.
Idiot. Märkte du inte att hon flyttade sej närmare dej? Nu är det din tur att flytta dej närmare henne. Hon är rädd. Rädda tjejer ska man ta vara på. Hon är så nära dej att du kan känna doften av henne. Du behöver bara luta dej lite mot henne, så snuddar ni vid varann. Om du vill kan du lägga armen om hennes axlar. Jag slår vad om en iskall läsk och ett myggstift att hon skulle bli jätteglad om du höll om henne just nu.
Jonnie harklade bort ännu en mygg.
Du är en av världens orörligaste killar, Jonnie Paris. Vadär det med dej? Du som är en hårding. Du som kan ro bättre än de flesta. Du som kan gå på toaletten alldeles själv.
- Jag tror jag blir galen, sa Sigbritt. Jag har aldrig varit med om värre mygg.
- Inte jag heller, sa Jonnie.
Vet du vad du kan göra, Jonnie? Du kan slå ihjäl mygg åt henne. Det är så tjockt med mygg här inne, att var du än klappar till Sigbritt, så kan du vara säker på att dräpa ett dussin. Hon blir dej evigt tacksam.
- Dom är på mej överallt, klagade Sigbritt.
Önskar inte du att du också var det, grabben? På henne överallt alltså. Här har du chansen som aldrig förr, Jonnie boy. Hon ber dej bokstavligen på sina bara knän att schasa bort blodsugarna från henne. Du får schasa bort myggen från hennes ben, från hennes shorts, från hennes topp. Har du tänkt på vad det innebär, killen? Du får ta på henne. Tafsa på henne. Du får hångla med henne. Hon kommer att tro att det är varulvarna du vill åt. Du kan röra vid henne överallt, Jonnie. Är det inte det du vill? Det är det du drömmer om i dina längtansfyllda dagdrömmar, Jonnie. Att få ta på en flicka överallt. Som du gjorde med Den Rödhåriga. Fast hon var inte Sigbritt. Och du var rädd den gången, och underlägsen. Du ska förstås vara den som är överlägsen. I dina drömmar är du den överlägsne. Du vill vara ensam med en flicka, så söt som Sigbritt, ensam med henne i mörkret, och hon är rädd. Du skulle kunna göra nästan vad som helst med henne, så länge hon tror att du gör det för myggens skull. Mörker, mygg och rädsla en blyg ung mans bästa bundsförvanter.
- Kommer dom inte snart? sa Sigbritt.
- Dom kommer nog snart, sa Jonnie begåvat.
Dom kommer snart tillbaka, din orörliga nörd. Har du tänkt på det? Tiden rinner ut. Du har inte hela natten på dej. Alla killarna i plugget har varit tillsammans med tjejer och gjort allt möjligt med dom. Det har dom berättat. Det mesta är skryt och lögn. Men det är ändå mycket mer än vad du har varit med om. Har du glömt dina drömmar, Jonnie dream-boy? Ensam på en öde ö tillsammans med en naken utvikningsbrud. I går blev din dröm verklighet. Och ändå gjorde du just ingenting. Dom där oppspelta tjejerna var med på vad som helst och du bara längtade bort därifrån. Varför var du så skraj? I dina drömmar är du en handlingsmänniska. Tuff. En hårding. Du tar dom på brösten, Jonnie. Och dom låter dej göra det, så bra är det ställt. Du får göra precis vad du vill med dom. Därför att det är din dröm. Du bestämmer. Du tar dom där fantastiska brösten i dina händer och du kramar och du smeker. Du stryker dom mellan benen, Jonnie, och ingen protesterar. Dom tycker om att du smeker dom, Jonnie. Deras ögon blir stora och glansiga och dom blir lealösa i kroppen och jämrar sej på ett skönt vis och flämtar med öppen mun, bara för att du smeker dom. Dom vill ha mer och mer och mer.
Plötsligt drog Sigbritt häftigt efter andan. Hon slog armarna omkring honom.
Copyright © Hans-Eric Hellberg
