Note: This work was first published in 1973, less than 70 years ago. Hans-Eric Hellberg died in 2016, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Som på ett givet tecken tittade alla mot fönstren. Som om de väntade att en vit gestalt skulle uppenbara sig, en gestalt som kunde krympa, växa och sväva...
De gick närmare varann för att söka skydd.
Tystnaden efter Sigbritts utbrott bröts av att Tommy snöt sig.
- Sch! sa Katarina.
- Jag kan inte hjälpa det, sa Tommy med tjock röst. Det är Sing-Sing.
Katten hade rullat ihop sig på kökssoffan och tittade på dem med gula ögon.
- Om det varit en hund ändå, sa Jonnie.
- Det är lika illa, sa Tommy. Pälsdjur som pälsdjur.
- Jag menar att en hund kunde vara till mer hjälp...
- Hjälp mot vad då? sa Sigbritt.
Hennes röst skakade.
- Gamla Frun, sa Katarina.
- Det var ingen Gamla Frun, sa Jonnie.
- Det bevisar ingenting. Om Gamla Frun är ett spöke, då kan hon förvandla sej till en karl, eller hur?
- Eller till en katt, sa Jonnie.
Det var meningen att låta roligt. Ingen skrattade.
De tittade på katten. Den såg tillbaka utan att blinka.
Man kan inbilla sig vad som helst om katter. De är fulla av hemligheter. De säger ingenting. De visar aldrig sina innersta känslor. En katt är cool.
- Ska vi cykla hem? undrade Tommy.
- Aldrig, sa Sigbritt. Vi ringer hem och ber pappa komma och hämta oss med bilen.
De gick tillsammans ut i hallen. Tommy ringde. Ingen svarade.
- Dom är nog på samma partaj som morbror och moster. Antagligen ligger det en lapp hemma på köksbordet om att det står en överraskning i kylskpået och att dom kommer sent hem. Glöm inte att släcka innan ni går och lägger er. God natt. Pappa.
- Vi måste stanna här, sa Sigbritt med ynklig röst.
- Du får sova hos mej, sa Katarina. Du kan ligga i Incas säng.
- Och du hos mej, sa Jonnie till Tommy. Du får låna min sovsäck.
- Men först en läsk, sa Katarina.
De återvände till köket. Överraskningen var en salladsskål med änglamat. Den var iskall och fruktansvärt god.
- Otur att man missade spöket, sa Tommy.
Sigbritt ryckte till.
- Jag vill inte höra ett ord mer om det där i kväll!
Det blev tyst. Alla tänkte på samma sak:
Hur kan en enbuske växa upp i luften av sig själv?
Copyright © Hans-Eric Hellberg
