Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mowglis bröder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dina, därför att du är vis, därför att du dragit ut törntaggar
ur deras fötter — därför att du är en människa.»
»Jag förstår mig inte på det där», sade Mowgli misslynt och
rynkade pannan under sina tjocka svarta ögonbryn.
»Hur lyder Djungelns Lag? Slå först och tjut sedan.
Just på din sorglöshet märker man, att du är människa.
Men var förståndig! Det är någonting, som säger mig,
att när Akela nästa gång förfelar sitt byte — och för varje
gång blir det honom allt svårare att reda sig med bocken —
kommer Flocken att resa sig mot honom och mot dig. De
komma att hålla ett djungelråd på klippan, och då ...
då ...» avbröt Bagheera sig. »Åh, jag har det!» utropade
han och sprang upp. »Skynda dig du ned till
människornas hyddor i dalen och tag några av de Röda Blommor,
som de odla därnere, så att du, när tiden är inne, må ha
till och med en starkare vän än jag eller Baloo eller de i
Flocken, som älska dig. Gå och hämta den Röda
Blomman!»
Med Röda Blomman menade Bagheera eld, men ingen
varelse i djungeln vill kalla elden vid dess rätta namn. Varje
kräk lever i dödlig fruktan för elden och hittar på hundra
sätt att omskriva begreppet.
»Röda Blomman?» sade Mowgli. »Den växer i
skymningen utanför deras hyddor. Jag skall ta några.»
»Så talar en människas unge», sade Bagheera stolt.
»Kom ihåg, att den växer i små grytor. Skaffa dig
skyndsamt en och göm den, till dess nöden kräver.»
»Det är bra», sade Mowgli, »jag går. Men är du säker
på, min snälle Bagheera» — han slog armen kring djurets
präktiga hals — »att detta är Shere Khans verk?»
»Vid det krossade lås, som skänkte mig friheten, jag
är säker på det, Lille Bror!»
»Nåväl, vid den tjur, som köpte mig fri, skall jag betala
Shere Khan fullt upp för det här, och kanske litet till»,
sade Mowgli; och därmed satte han i väg.
»Han är en människa, han är en människa i varje tum»,
sade Bagheera för sig själv och sträckte åter ut sig. »Åh.
Shere Khan, aldrig bedrevs en uslare jakt än din grodjakt
för tio år sen!»
Mowgli var långt, långt inne i skogen, ty han sprang fort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
