Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaas jakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sex stycken grepo Mowgli, släpade honom uppför väggen
till lusthuset och vräkte ned honom genom hålet efter den
instörtade kupolen. En människofostrad gosse skulle
säkert ha skadat sig svårt, ty det var ett fall på drygt
femton fot, men Mowgli föll som Baloo hade lärt honom falla
och kom ned på fötterna.
»Stanna därnere», skreko aporna, »tills vi ha dödat din
vän. Sen ska vi ta i tu med dig, såvida Giftfolket lämnat dig
vid liv till dess.»
»Vi äro av samma blod, I och jag», sade Mowgli hastigt,
i det han gav Ormarnas Lösen. Han hörde det prassla och
väsa i skräpet runt omkring och uttalade för säkerhetens
skull lösen ännu en gång.
»Just ssså! Ned med huvorna allihop!» (Alla ruiner i
Indien bli förr eller senare ett tillhåll för ormar, och det
gamla lusthuset vimlade av glasögonsormar). »Stå stilla,
Lille Bror, dina fötter kunna göra oss illa.»
Mowgli stod så stilla han kunde, spejande genom
gallerverket och lyssnande till det fruktansvärda larmet från
striden kring Svarte Pantern — tjutet och smattret och tumultet
och Bagheeras djupa, hesa stönande, då han strök tillbaka
och tog sats och vred sig och kastade sig undan under
högen av fiender. För första gången, sedan han föddes,
kämpade Bagheera för livet.
»Baloo är nog till hands; Bagheera har nog inte kommit
ensam», tänkte Mowgli, och så ropade han högt: »Till
dammarna, Bagheera! Till vattendammarna! Rulla dig
till vattendammarna! Rulla dig och dyk! Skynda till
vattnet!»
Bagheera hörde, och ropet, som sade honom, att Mowgli
var i säkerhet, gav honom nytt mod. Han banade sig väg
med förtvivlans kraft, tum för tum, mot reservoarerna
till, vacklande, utan ett ljud. Då hördes från den raserade
muren närmast djungeln Baloos brummande stridsrop.
Den gamle björnen hade gjort sitt bästa, men han hade icke
kunnat komma förr. »Bagheera,» ropade han, »jag är
här! Jag klättrar! Jag skyndar! Ahuoora! Stenarna
glida undan mina fötter! Vänta bara tills jag kommer, I
usla Bandarlog!» Han kom flåsande upp på terrassen,
men försvann ögonblickligen upp till huvudet i ett hav av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
