- Project Runeberg -  Djungelboken /
63

(1915) [MARC] Author: Rudyard Kipling Translator: Tom Wilson With: David Ljungdahl
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiger-Tiger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tung efter sin middag och det rikliga vattendrickandet,
beredd till allting annat hellre än att slåss. Buffelhjorden
plumsade nu genom den pöl, tigern nyss hade lämnat,
bölande så att det trånga passet ekade. Mowgli hörde ett
annat bölande, som svarade från den motsatta mynningen
av hålvägen, såg Shere Khan göra helt om (tigern visste,
att om det måste bli strid, var det bättre att möta tjurar
än kor med deras kalvar); och så snavade Rama,
snubblade och fortsatte över någonting mjukt och rusade, med de
andra tjurarna tätt i hasarna in i den andra hjorden,
medan de svagare bufflarna lyftes upp av stöten, när
hjordarna törnade ihop. Sammanstötningen var så häftig, att
båda flockarna i en klump drevos ut på slätten, stångande
och stampande och frustande. Mowgli passade på och
gled ned från Ramas rygg, slående med käppen omkring
sig till höger och vänster.

»Fort, Akela! Hugg in på dem! Skingra dem, eller
stånga de ihjäl varandra! Driv undan dem, Akela! Såja,
Rama! Såja, såja, såja, mina barn! Sakta nu, sakta! Allt
är nu över.»

Akela och Gråbror sprungo fram och tillbaka, nafsande
bufflarna i benen, och fastän hjorden svängde om en gång
för att rusa uppför hålvägen igen, lyckades Mowgli få Rama
att vända, och de andra följde efter till dypölarna.

Shere Khan hade blivit trampad tillräckligt. Han var
död, och gladorna hade redan börjat samlas kring honom.

»Bröder, det var en hunds usla död han fick», sade
Mowgli och kände efter kniven, som han alltid bar i en skida
kring halsen, nu sedan han levde tillsammans med människor.
»Men han skulle aldrig ha börjat strid. Oj, oj, vad hans hud
skall komma att ta sig bra ut på Rådsklippan! Nu
gäller det att gå raskt till verket.»

En pojke, som blivit uppfostrad bland människor, skulle
aldrig ha drömt om att på egen hand flå en tiofots tiger; men
Mowgli förstod sig bättre än någon annan på huru ett
djurs hud är anpassad och huru den tages av. Men ett styvt
arbete var det, och Mowgli sprätte och slet och pustade
en hel timme, medan vargarna lättjefullt sträckte ut
tungorna eller kommo fram och höggo i ett tag, när han befallde.
Plötsligt kände han en hand på sin axel, och då han tittade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:21:32 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krdjungel/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free