Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Rikki-Tikki-Tavi»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rikki-tikki skulle just till att äta upp honom från stjärten
enligt middagsvanorna hos sin familj, då han erinrade sig,
att en kraftig måltid gör en slö mungon, och att om han ville
bevara hela sin styrka och snabbhet, måste han hålla sig
mager. Han gick därför och tog sig ett dammbad under
ricinoljebuskarna, medan Teddys far slog den döda Karait.
»Vad tjänar det där till?» tänkte Rikki-tikki. »Den där
hade ju jag redan expedierat.» Och så tog Teddys mor upp
honom ur dammet och omfamnade honom och ropade, att
han hade räddat Teddy från döden, och Teddys far sade,
att det var försynen, som hade sänt honom, och Teddy stod
och såg på med stora förvånade ögon. Rikki-tikki kände
sig smått road av allt detta bråk, som han naturligtvis inte
begrep. Teddys mor kunde lika väl ha klappat och smekt
Teddy för det denne lekte i sanden. Rikki tyckte
emellertid att han hade rysligt trevligt.
Vid middagen denna dag skulle han, där han promenerade
fram och tillbaka mellan vinglasen på bordet, ha kunnat
proppa sig full tre gånger om med alla de läckerheter, som
där funnos; men han kom ihåg Nag och Nagaina, och fastän
det var högst angenämt att bli omklappad och omhuldad av
Teddys mor och att sitta på Teddys axel, blevo hans ögon
då och då röda och han gav till sitt långa stridsrop:
»Rikki-tikk-tikki-tikki-tschk!»
Teddy bar honom till sin säng och envisades, att
Rikki-tikki skulle sova under hans haka. Rikki-tikki var alltför
väluppfostrad för att bitas eller klösas, men så snart Teddy
hade somnat, begav han sig ut på sin nattliga promenad
kring huset, och i mörkret stötte han på Chuchundra,
myskråttan, som smög runt väggen. Chuchundra är ett litet
feghjärtat kräk. Hon gnäller och piper hela natten under
försök att morska upp sig och springa ut i mitten av rummet,
men hon kommer aldrig dit.
»Döda mig inte», sade Chuchundra med gråten i halsen.
»Rikki-tikki, döda mig inte!»
»Tror du att en ormdödare dödar myskråttor?» sade
Rikki-tikki föraktfullt.
»De, som döda ormar, bli dödade av ormar», sade
Chuchundra sorgligare än någonsin. »Och hur kan jag vara
säker på, att inte Nag av misstag tar mig för dig en mörk natt?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
