Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I drottningens tjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vallarna falla ur och dammet står i högan sky, som om en hel
mängd boskap kom hem.»
»Åh! Och ni begagna den tiden till att äta?» sade den
unga mulåsnan.
»Den tiden liksom varje annan. Äta är alltid gott. Vi
äta, tills man okar på oss igen, och så draga vi kanonen
tillbaka till det ställe, där Dubbelsvans väntar på den. Ibland
finns det stora kanoner i staden, som ge svar på tal, somliga
av oss bli dödade, och då finns det alltid mera bete för oss
andra, som äro kvar. Allt det där är ödet — ingenting
annat än ödet. Men i alla fall är Dubbelsvans en feg stackare.
Det där är rätta sättet att strida. Vi äro bröder, från Hapur.
Vår fader var en Shivas heliga tjur. Vi ha talat.»
»Gott, jag har åtminstone lärt mig något nytt den här
natten», sade nummerhästen. »Skulle ni, mina herrar
vid skruvkanonsbatteriet, känna er upplagda att äta, när
man skjuter på er med stora kanoner och Dubbelsvans är
bakom er?»
»Lika mycket som vi skulle känna oss upplagda att sitta
ned och låta män ligga raklånga över oss, eller att rusa in
bland folk med knivar. Jag har väl aldrig hört maken till
struntprat! En klippavsats, en väl avvägd börda, en förare,
som man kan vara säker på låter en själv välja väg — det
är jag med om! Men ... det andra — nej!» sade Billy
och stampade med hoven.
»Naturligtvis», sade nummerhästen, »äro inte alla skapta
på samma sätt, och jag förstår väl, att din familj på farssidan
skulle ha svårt att fatta en hel del saker.»
»Lämna du min familj på farssidan i fred», sade Billy
stucken, ty ingen mula tycker om att bli påmind om, att
hennes far var en vanlig åsna. »Min far var en gentleman
från södern, och han kunde slå ned och bita och sparka i
slamsor varenda häst han kom över. Minns det, din tjocka,
bruna Brumby!»
Med Brumby menas en vild häst utan uppfostran. Må
man tänka sig en Ormondes känslor, om en omnibushäst
kallade honom krake, och man får en föreställning om vad
den australiska hästen kände. Jag såg hans vitöga glittra
i mörkret.
»Passa dig, du son av en importerad Malagaåsna!» sade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
