Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VID ett diskussionsmöte, som på föranstaltande
av tyska monistförbundet förliden vinter (1910)
avhölls i Berlin, fällde en av den liberala
protestantismens främste representanter i Tyskland, professor
von Soden, följande yttrande: »Den försoningslära,
som Paulus uppställer, behöva vi ju icke antaga».
Orden fälldes i förbigående och med ett sinneslugn,
som hade frågan gällt den självklaraste sak i världen.
Här stod alltså en vetenskapligt bildad teolog,
som därjämte även bekläder prästämbetet, och
bekände helt öppet, att den kristna försoningstanken,
sådan den formulerats av Paulus i orden »Kristus
har dött för våra synder och är uppväckt till vår
rättfärdighet», alldeles icke har någon bindande kraft
för en modärn kristen. Vad som allt sedan urkristendomens
dagar, trots alla meningsskiljaktigheter i
övrigt, alltid ansetts som den centrala kärnpunkten
i den kristna tron, det skjuter den modärna teologin
nu till sidan som en överflödig bisak. Man kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
