Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med tron på frälsningsgudomen förknippade
föreställningar hos judarnas hedniska grannfolk lämnat
sitt bidrag till denna Jesus-»historia».
4) Även om det med detta förklaringssätt blir
kvar en återstod, som icke kan härledas ur de nu
nämnda källorna, så berör denna blott bisaker och
oväsentligheter, som icke ha något samband med
den religiösa tron på Jesus, varemot allt viktigt,
religiöst betydelsefullt och avgörande i denna tro,
såsom dopet, nattvarden, Jesu korsfästelse och
uppståndelse, har lånats från den mytiske Jesus’
kultsymbolik, och för sin tillvaro har att tacka icke ett
historiskt faktum, utan den förkristna tron på en
judisk-hednisk frälsargudom.
5) Den historiske Jesus är under alla omständigheter
efter den kritiska teologins forskningsresultat
en så tvivelaktig, ogripbar och urblekt gestalt, att
tron på honom omöjligt kan anses för en
oundgänglig betingelse för religiös frälsning.
Det bör måhända strax påpekas, att det icke är
ett religionshistoriskt, utan ett religionsfilosofiskt
intresse, som kommit Drews att uppträda på den
religionshistoriska arenan. Drews är nämligen
närmast en lärjunge av den pessimistiske filosofen Eduard
von Hartmann, som lär att allt i den bestående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
