Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Emellertid vore det säkerligen oriktigt att
betrakta Markusevangeliet såsom endast framsprunget
ur strävan att bevisa satsen om Jesus såsom guds
son; redan i detta äldsta evangelium kan man där
och var spåra antydningar till att också en
begynnande kyrkopolitik haft sitt ord med i laget. Som
ett i denna punkt betecknande fall anför Pfleiderer [1]
legenden om de femtusen männens bespisande med
fem bröd och två fiskar (Mark. 6: 31 f.). Denna
underverkshistoria måste ha spelat en framstående
rol i den äldsta sagokretsen, ty den berättas av
Markus i dubbel version (kap. 8: 1—9 är samma
historia i något ändrad form), och vid ett senare
tillfälle erinras ännu en gång om detta under. Nu
finnes det visserligen i gamla testamentet förebilder
till denna underverkshistoria, dels i berättelsen
om underbrödet manna, och ännu påtagligare i det
underbara bespisandet av hundra man genom
profeten Elisas få havrebröd (II Kon. 4: 42 f.); men
den vikt, som evangelisten tydligen bilägger historien,
låter förstå att även något annat motiv varit
med i spelet. Det var nämligen icke blott det
dogmatiska intresset för ett eklatant underverk i det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
